Det här handlar EU:s nya taxonomiförordningar om

EU Vad är en social taxonomi? Och vad innebär EU:s förslag om en utvidgning av den befintliga taxonomiförordningen? Miljö & Utveckling reder ut vad EU:s kommande taxonomier innebär för företag och finansmarknaden.

Det här handlar EU:s nya taxonomiförordningar om
Plattformen för hållbara investeringar jobbar med nya regelverk kring taxonomiförordningen. Foto: Adobe Stock

12 juli 2020 trädde EU:s nuvarande taxonomiförordning i kraft. Företag som träffas av förordningen, behöver kunna rapportera i vilken utsträckning deras aktiviteter uppfyller kraven kring vad som är hållbart.  Samtidigt ska de också kunna visa att samma aktiviteter inte gör någon avsevärd skadlig påverkan på de övriga fem miljömålen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Det är ett sätt att säkerställa att man inte sticker iväg inom ett miljömål på bekostnad av andra, förklarar Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi- och policyfrågor på SEB samt medlem i EU:s plattform för hållbar finansiering.

Företag behöver även uppfylla så kallade ”minimum social safeguards”. Dels handlar det om FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och dels OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samt ILO:s kärnkonventioner.

”Ett jättearbete” att utveckla taxonomiförordningen

EU:s plattform för hållbar finansiering består i dagsläget av fyra grupper. Dessa har gruppspecifika uppdrag och träffas varje månad för att säkerställa att det finns samsyn bakom de rapporter som kommer ut.

De fyra grupperna jobbar med att på olika sätt utveckla taxonomiförordningen. Den första gruppen som också kallas technical working group, har i uppgift att  ta fram nya rapporteringskrav för de återstående fyra miljömålen i den gröna taxonomin.

– Det handlar egentligen om att färdigställa det man redan påbörjat i taxonomiförordningen. Det är ett jättearbete med ungefär 100 personer involverade som har jobbat med detta sedan december, säger Karl-Oskar Olming.

Nya sektorer kommer ingå i taxonomin

Karl-Oskar Olming, SEB.
Foto: SEB Karl-Oskar Olming, SEB. Foto: SEB

I förslaget finns nya sektorer med som tidigare inte täckts av den gröna taxonomin, för minskad klimatpåverkan och anpassning till klimatförändringar.

– Det är inte alltid att samma sektorer har en påverkan på biologisk mångfald som har påverkan på cirkulär ekonomi. Till exempel finns inte turism med i den nuvarande gröna taxonomin men kommer att vara med i taxonomins del om biologisk mångfald, förklarar Karl-Oskar Olming.

Föreslår att skadliga aktiviteter inkluderas

Karl-Oskar Olming sitter med i den andra gruppen. De utgår från den befintliga taxonomiförordningen och tittar sedan på hur en utvidgning skulle kunna se ut. Målet är att förstå hur taxonomin även ska visa vad i företagens verksamheter som är skadliga aktiviteter och vilka aktiviteter som är mittemellan skadligt och hållbart.

– Säg att du är i energisektorn, då behöver du i den befintliga gröna taxonomin bara rapportera det som är hållbart i din verksamhet. Det som inte är definierat som hållbart av din energiproduktion, vet vi inte någonting om. Det är idag bara en vit fläck. Det finns ingen reglerad transparens kring det, förklarar Karl-Oskar Olming.

Kommissionens tanke är att öka transparensen på finansmarknaden för investerare och konsumenter, kring vad för typ av bolag det är de egentligen investerar i.

Fakta

Miljömålen i den gröna taxonomin

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Källa: Regeringen

”Får inte blir en vit fläck som skapar osäkerhet kring miljöpåverkan”

Grupp två har även uppdraget att kolla på om det går att skapa en taxonomi för aktiviteter som inte har någon signifikant påverkan. Anledningen är att en del av ett företags aktiviteter, framförallt inom exempelvis servicesektorn, inte har någon signifikant påverkan på de sex miljömålen.

– Det kan i sådana fall också vara bra också för konsumenter och marknaden att veta det, så att det inte blir en vit fläck som skapar osäkerhet kring miljöpåverkan, menar Karl-Oskar Olming.

En social taxonomi på gång

Den tredje gruppen inom plattformen för hållbar finansiering jobbar med att utveckla ett förslag på hur en social taxonomi skulle kunna se ut. Ett område som enligt Karl-Oskar Olming är outforskad mark.

– Här finns det inte så mycket sedan tidigare. Ingen har gjort något på detta tidigare. Förvisso finns det en del internationella ramverk kring till exempel mänskliga rättigheter, men taxonomin har inte utvecklats för det här området. Så det är lite som att starta från ruta noll medan gruppen jag sitter i kan förhålla sig till den taxonomi som redan finns och fundera kring hur vi kan bygga ut den, förklarar han.

Utgår från blankt papper

Gruppen får istället utgå från ett blankt papper och vissa områden behöver mer detaljerad information för att kommissionen ska kunna ta ställning till det hela, tror Karl-Oskar Olming.

– Det är för tidigt att säga vad exakt som kommer att komma i form av rapporteringskrav. Däremot så såg vi väldigt tydligt innan pandemin hur gröna obligationer, gröna lån och nu hållbarhetslänkade lån exploderat. I och med pandemin så exploderade även den sociala marknaden med bland annat vaccinationsobligationer. En social taxonomi kan bidra till att kanalisera kapital i riktning mot de områden i samhället där vi behöver investeringar med en positiv social additionalitet, sedan gäller det att hitta effektiva sätt att beskriva olika verksamheters påverkan.

En social taxonomi i två delar

Den sociala taxonomin består av två delar. En horisontell och en vertikal. Den vertikala delen handlar om att tillgängliggöra produkter och tjänster som tillgodoser basala mänskliga behov och infrastruktur såsom hälsa, boende, utbildning eller kommunikationer.

Den vertikala dimensionen är en beskrivning av det som redan finns på den finansiella marknaden idag, i form av sociala obligationer. Det är man van vid, så här gör man inget nytt förutom att skapa en struktur runt detta som gör att det finns en likriktning på marknaden.

EU-kommissionen i Bryssel.

Oklart hur den horisontella delen ska fungera

Den horisontella delen är lite annorlunda. Tanken är att bolag som respekterar mänskliga rättigheter ska kunna visa det och hur det gör en väsentlig skillnad. Men här finns det fortfarande flera frågetecken kring det hur det rent praktiskt ska gå till.

Skillnaden från den vertikala nivån som tittar på ett företags enskilda aktivitet är att den här nivån kommer titta på hela företaget.

– De har tagit fram tre pelare, en för arbete, en för konsumentintressen och en för lokala samhällen. Rapporteringen skulle baseras på internationella principer som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, säger Karl-Oskar Olming och fortsätteR:

– Sedan har man inte kommit jättelångt kring hur det här rent praktiskt ska fungera. Man har också förslag i rapporten där man visar på olika vägväl hur detta ska kombineras med den övriga taxonomin men man säger också att man inte har valt väg än.

Varför har de inte kunnat välja en väg än?

– Det beror bland annat på att den sociala taxonomin måste interagera med minimum social safeguards som redan finns i den befintliga taxonomin. Att man tittar på hela företaget och inte en enskild aktivitet, går också tvärtemot hur övriga taxonomin hänger ihop så här finns det en logikfråga att lösa.

Den sista gruppen jobbar med taxonomins användbarhet och frågor så som hur man kan samla in data och hur man kan rapportera den på ett så användarvänligt sätt som möjligt.

Vad säger du om kritiken från företag och organisationer mot att det här endast leder till en ökad administrativ börda för företagen?

– Standardiseringen av information och att ha gemensamma riktmärken, tror jag är bra för marknaden för att kunna driva kapital i rätt riktning. Sedan behöver man ställa allt detta i relation till den administrativa kostnaden, men då kanske man behöver ställa det i relation till vad som sker om vi inte lyckas ställa om till ett samhälle som är i linje med 1,5 graders-målet, säger Karl-Oskar Olming.

– De kostnaderna vet vi är väldigt höga. För att ställa om till en fossilfri ekonomi, så behöver vi inte bara göra mer grönt utan också se till hur vi kan fasa ut det som är direkt skadlig verksamhet.

Mot slutet av året kommer svaren

Nu jobbar både Karl-Oskar Olmings grupp och gruppen för den sociala taxonomin med att komplettera sin rapport med svar från den senaste remissrundan. Rapporterna kommer sedan att skickas till kommissionen i slutet av oktober.

EU-kommissionen kommer därefter ge ut sin egen rapport innan årsskiftet som visar hur de vill att en social taxonomi samt en utökad taxonomi ska tas vidare. I början av nästa år förväntas kommissionen att komma ut med en delegerad akt för de återstående fyra miljömålen.

Fakta

EU:s plattform för hållbara finanser

Plattformen för hållbara finanser är namnet på den expertgrupp som utsetts av kommissionen för att ge råd kring utvidgningen av taxonomiförordningen och andra regelverk för hållbara finanser.

Expertgruppen består av 50 medlemmar och 11 observatörer med olika bakgrunder, och som kommer från alla delar av Europa samt länder utanför EU som exempelvis Storbritannien. Medlemmarna jobbar inom finansvärlden, industrin, branschorganisationer, akademiska världen eller representerar civilsamhället.

I september 2021 består expertgruppen av fyra undergrupper som jobbar med att utvidga taxonomiförordningen på olika sätt. Under slutet av 2021 beräknas ytterligare två undergrupper tillkomma.

Grupp 1: Jobbar med att färdigställa den befintliga taxonomiförordningen.

Grupp 2: Jobbar med att utvidga den befintliga taxonomiförordningen.

Grupp 3: Jobbar med att skapa en social taxonomi.

Grupp 4: Jobbar med användbarheten kring rapporteringen enligt taxonomiförordningen.

Kommande grupper:

Ny grupp 2: Jobbar med översyn av befintlig förordning.

Ny grupp 6: Jobbar med övervakning av kapitalflöden till hållbara investeringar.

Källa: EU-kommissionen

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.