Forskning: Matavfall ger genomskinligt trä rätta styrkan

Forskning Forskare på KTH har lyckats framställa ett helt biobaserat, genomskinligt trä. I tidigare varianter användes en fossilbaserad polymer i processen, men den är nu ersatt med en polymer som hämtas från citrusfrukter.

Forskning: Matavfall ger genomskinligt trä rätta styrkan
Den senaste versionen av det genomskinliga träet till höger. Foto: Céline Montanari

Genomskinligt trä låter kanske som en omöjlighet, men forskare på KTH framställde genomskinliga skivor av björk redan för fem år sedan. Nu har de gått vidare och gjort materialet både mer genomskinligt och mer miljövänligt, bland annat genom att byta ut en fossil polymer mot en biobaserad.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Lars Berglund. Foto: Peter Larsson

– Vi har ersatt den fossilbaserade polymer som vi tidigare använde. Det har varit en av de svårigheter vi har haft, att få till hållbart, transparent trä, säger Lars Berglund, professor på Institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH.

Matavfall blir råvara till ”trä-plasten”

Den fossila polymeren har ersatts av en polymer som hämtas från citrusskal, alltså matavfall. Polymeren behövs för att ersätta ligninet i träet, som forskarna tar bort i ett tidigare steg av processen. När ligninet försvinner förlorar materialet sin styrka, och den måste förstås ersättas för att de genomskinliga skivorna ska bli användbara.

Stor potential

De möjliga användningsområdena är många, även om resultaten ligger långt fram i tiden.

– Än så länge är det ”ingenjörsvetenskaplig” forskning, som syftar till nya trämaterial på lång sikt. Vi arbetar mest med högteknologiska tillämpningar, för att bredda användningen, säger Lars Berglund, och fortsätter:

– Vår viktigaste tillämpningar är innertak som kombinerar belysning med lastbärande förmåga. Vi arbetar också med så kallade smarta fönster, även om fönstren kommer att vara frostade. Vi kan styra graden av genomskinlighet, och vi kan lagra värme i fönstren på dagen, som släpps ut på kvällen. Det är fortfarande i labskala, och inga riktiga fönster.

Vilka styrkor/svagheter har det jämfört med de polymerer det skulle kunna konkurrera med?

– Främst miljömässiga, eftersom alternativen är fossilbaserade plaster. Våra material har också mycket bättre mekaniska egenskaper. Svagheten är att det är ett tidigt skede, vi kan inte än svara på hur man skulle sköta storskalig produktion.

Bara gröna kemikalier i processen

Forskarna har även sett över själva tillverkningsprocessen och använder numera bara ”gröna kemikalier”. Med det menas att de är biobaserade och inte har några hälsorisker. Enligt forskarna är materialet det mest transparenta som man hittills lyckats få fram. Man ser också stora utvecklingsmöjligheter inom området.

– En annan viktig aspekt är att den forskning vi gör på de här materialen banar väg för ny trä-nanoteknik. Trä kan få en ny roll, och inte bara fungera som billigt byggnadsmaterial. Nya högteknologiska träprodukter kan framställas så att trä får helt nya funktioner, säger Lars Berglund.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.