Studien, som publicerades i december förra året, bygger på intervjuer med ett trettiotal företag i Sverige. Forskarna har ställt frågor om hur företagen ser på avfall och hur de arbetar avfallsförebyggande. Men svaren handlade om annat, framför allt ville företagen prata om materialåtervinning, och alla problem som finns för det företag som vill minska avfallsmängderna.
Lågt intresse för att arbeta avfallsförebyggande
Forskning Intresset för att minska avfallsmängden, alltså arbeta avfallsförebyggande, är lågt hos företag. Detta enligt forskare från Lunds universitet, som frågat företag i bygg-, textil-, elektronik- och livsmedelsbranscherna om hur de arbetar avfallsförebyggande.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vårt syfte var att prata om avfallsförebyggande. Men ganska snart hamnar vi i vilka hinder som försvårar det, säger Anette Svingstedt, universitetslektor vid Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.
Vill prata om det man är bra på
Skälet till att prata materialåtervinning är att bolagen är ganska duktiga på det, enligt tidigare forskning.
– Men vi har varit mest intresserade av att se om man kan ta steget upp på översta trappan i avfallshierarkin, säger Anette Svingstedt.
Tre saker som hindrar avfallsförebyggandet
Företagen framhåller tre typer av hinder för att minska avfallsmängden: ekonomiska hinder, tekniska hinder och organisatoriska hinder. Det är helt enkelt billigt och enkelt att kasta.
– Om jag måste välja ett av de tre hindren så är det ekonomiska hindret det som dominerar. Det måste göras ekonomiskt försvarbart att arbeta avfallsförebyggande, säger Anette Svingstedt.
Avfall är normen
Att producera avfall är det normala, medan att arbeta avfallsförebyggande avviker från normen, konstaterar forskarna. Samtidigt är avfallsmängden från verksamheter omkring fem gånger så stor som den från hushållen. Då räknas inte gruvavfall med. Anette Svingstedt menar att verksamhetsavfallet hamnat i skymundan.
– Jag vet inte hur många initiativ det görs kring hushållsavfall med skärpta regler och kärl. Det är jättebra. Men man kan misstänka att det fokuset har riktat blicken bort från verksamhetsavfall. Vi vill rikta blicken mot det, för vår erfarenhet är att när man börjar titta närmare på problem och bekymmer så finns lösningarna där och kreativiteten ökar, säger hon.
Ekonomin viktigast
Forskarna frågade också vilka ändringar som skulle behövas för att företagen skulle börja intressera sig för att minska mängden avfall. Riktlinjer och policies, ändrade rutiner och att lyfta frågan var några av svaren. Men ekonomin är central.
– Det måste göras ekonomiskt försvarbart. När det gäller det ekonomiska handlar det kanske om att bygga om sin affärsmodell och tänka nytt kring det. När det gäller det organisatoriska tror jag det finns ganska stora saker att göra. Man behöver ändra interna rutiner och processer, och verkligen lägga avfallsminskning på bordet som en fråga. Sannolikt behöver de här gå hand i hand. Det är ofta så med utveckling, säger Anette Svingstedt.
Här finns studien att ladda ned.