Inga produkter i varukorgen.
Fem gånger högre förändringstakt krävs för att klara klimatmålen
Klimat
Trots många ljusglimtar är det fortfarande lång väg att gå för att nå koldioxidneutralitet och Parisavtalets mål om begränsad temperaturhöjning. Det krävs minst fem gånger högre förändringstakt för att klara klimatmålen, visar en färsk rapport från PwC.
Foto: Stock Adobe.
I den globala rapporten PwC Net Zero Economy Index 2020 redovisas utsläppen av koldioxid i relation till BNP. Trots att den så kallade koldioxidintensiteten minskade under 2019 med 2,4 procent är det ändå inte tillräckligt för att klara klimatmålen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Johan Jacobsson, hållbarhetsspecialist på PwC ser mycket allvarligt på situationen.
– Läget är alarmerande. Även om nuvarande förändringstakt trefaldigas kommer vi inte att nå målet med koldioxidneutralitet förrän runt år 2100. Enligt våra beräkningar krävs en minskning av utsläppen med 11,7 procent årligen för att vi ska ha möjlighet att nå koldioxidneutralitet och klara det tak för temperaturhöjning på 1,5 grader som Parisavtalet slår fast. Det är fem gånger högre förändringstakt än i dag, säger han till Miljö & Utveckling.
Nystart med grön teknik
Rapporten avser 2019 och beskriver alltså situationen före pandemin. Under krisen förra året minskade de globala utsläppen. Men många spår att de kommer att ta fart igen när världen öppnas upp.
– Business as usual är ingen hållbar lösning om vi ska kunna rädda jorden. Nystarten måste ske genom en massiv satsning på grön infrastruktur och teknik, men också genom att klimatmålen frikopplas från BNP. Klimatarbetet måste gå före den ekonomiska tillväxten, säger Johan Jacobsson.
Tyskland minskade mest
Samtidigt finns det också ljusglimtar. Tyskland är bäst bland G20-länderna med en minskning av koldioxidutsläppen med 6,6 procent. På andra plats kommer Sydkorea med 5,1 procent och på tredje plats Storbritannien med 4,0 procent.
De energirelaterade koldioxidutsläppen i Kina ökade visserligen med 3,2 procent under 2019, men minskade i indexet med 2,8 procent tack vare en BNP-tillväxt på drygt 6 procent.
– Positivt är ändå att Kina tar stora steg framåt när det gäller förnybara energikällor. Sol- och vindkraft utgör nu 29 procent av den totala energianvändningen i Kina och har tiofaldigats sedan 2010, förklarar Johan Jacobsson.
Sverige måste växla upp
Även i Sverige minskar utsläppen av koldioxid. Men inte i den takt som krävs för att nå Sveriges mål om koldioxidneutralitet till 2045. För 2019 var reduktionen 2,4 procent, enligt Naturvårdsverkets statistik.
– Samtidigt vet vi att det krävs minskningar i storleksordningen 6 – 10 procent per år. Industrisektorn och inrikestransporter svarar för de största utsläppen. Trots styrmedel inom de branscherna är frågan om förändringarna verkligen sker tillräckligt snabbt, säger Johan Jacobsson.
Enorma utvecklingsmöjligheter
Slutsatsen i rapporten är att det krävs stora ekonomiska satsningar för att vända utvecklingen. Under 2019 fortsatte fossila bränslen att dominera i ett globalt perspektiv. 57 procent av energianvändningen kom från naturgas och olja.
– Trots att förnybara energikällor är på frammarsch stod de för endast 11 procent av den globala energianvändningen. Här finns enorma utvecklingsmöjligheter i och med att klimatfrågan har så stort fokus, fastslår Johan Jacobsson.
