Han berättade också, något överraskande, att när det danska arbetet fortfarande var i sin linda åkte man till Sverige för att se och lära. Augustenborg i Malmö var målet.
Många frågetecken
Men i Sverige finns det fortfarande, nästan tio år senare, något yrvaket över det hela. Kommunerna jobbar på, en del har kommit långt, men frågetecknen är många, bland annat om finansiering och hur ansvaret ska fördelas.
Göteborg har till exempel börjat att bygga ett högvattenskydd längs kajen, och funderar på en linje med portar närmare havet, som ska stänga till älven om det behövs. Ingen vet vilken kostnaden blir, men in en intervju med SVT Nyheter nämner stadens representant siffran 30 miljarder kronor.
Dagvattensystemen räcker inte
Stockholm arbetar som bäst med en kartläggning, en kvalificerad gissning är att tunnelbanan kan bli ett bekymmer. Precis som på andra orter är dagvattensystemen inte anpassade för att kunna svälja de våldsamma mängder regn som kan komma framöver. Det kan också finnas gator som ligger högre än husen omkring. Resultatet blir översvämningar.
På SVT Nyheter hittar jag en intervju med en dyster ägare till ett djursjukhus på västkusten. Sjukhuset skärs av från vägen av återkommande översvämningar, och har nu investerat i vadarstövlar och en gummibåt för att kunna transportera sina patienter till porten. Det är bara att konstatera, att klimatanpassningsåtgärder hade behövts för länge sedan.
Ösregnet år 2011 drabbade Köpenhamn, och satte fart på det danska arbetet med klimatanpassning. Nu behöver vi hitta motivationen i Sverige – helst utan skador som kostar sex miljarder kronor att åtgärda.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Få de viktigaste uppdateringarna och inspiration direkt i mejlen helt kostnadsfritt.
publicerad 26 november 2020