9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

EU föreslår lag för lågkoldioxidindustri

EU-kommissionen har presenterat lagförslaget Industrial Accelerator Act för att öka efterfrågan på lågkoldioxidteknik och industriprodukter tillverkade i Europa. Förslaget innehåller bland annat krav eller preferenser för europeiska produkter och lågkoldioxidteknik i offentlig upphandling och i offentliga stödprogram. Åtgärderna riktas särskilt mot sektorer som stål, cement, aluminium, bilindustri samt tekniker som batterier, solenergi, vindkraft och värmepumpar. Förslaget innebär också att medlemsländerna ska införa ett gemensamt digitalt system för tillståndsprövning av industriprojekt. Dessutom föreslås villkor för utländska investeringar över 100 miljoner euro i strategiska sektorer. Lagförslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och Europeiska unionens råd innan det kan antas.

Forskare kritiserar EU:s gröna industripolitik

En ny forskningsantologi riktar kritik mot EU:s gröna industripolitik och pekar på strukturella problem i genomförandet av den gröna given. Boken ”The Green Entrepreneurial State? Exploring the Pitfalls of Green Deals” har skrivits av 18 forskare, däribland Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula. Författarna menar att politiken i stor utsträckning bygger på att staten pekar ut vissa tekniker och projekt som ska prioriteras. Enligt forskarna riskerar så kallad missionsorienterad industripolitik att snedvrida konkurrensen och påverkas av särintressen. De framhåller också att klimat- och energisystem är komplexa och svåra att styra genom politiskt fastställda färdplaner. I stället förespråkar de en klimatpolitik som i större utsträckning bygger på prissättning av utsläpp och teknikneutralitet.

Energimyndigheten: viktiga datum i EU:s utsläppshandel

Energimyndigheten påminner företag om årets tidsfrister i EU:s utsläppshandelssystem. Senast den 31 mars 2026 ska verksamhetsutövare lämna in en verifierad utsläppsrapport för utsläppsåret 2025 till Naturvårdsverket. Om rapporten saknas, lämnas in för sent eller inte är verifierad tas en förseningsavgift ut på 50 000 kronor. Den 30 juni 2026 utfärdas de utsläppsrätter som tilldelas utan kostnad till stationära anläggningar och flygoperatörer. Senast den 30 september 2026 ska företag överlämna utsläppsrätter motsvarande sina verifierade utsläpp för 2025. Företag som inte lämnar in tillräckligt många utsläppsrätter i tid måste betala 100 euro per ton koldioxid som saknas.

Kritik mot rundabordssamtal om EU:s vattendirektiv

Ett rundabordssamtal om EU:s ramdirektiv för vatten i Stockholm den 2 mars kritiseras för att domineras av gruv- och stålindustrin. Mötet leddes av EU:s miljökommissionär Jessika Roswall och hölls samtidigt som EU-kommissionen planerar en översyn av direktivet under 2026. Enligt organisationen European Environmental Bureau är civilsamhällets deltagande begränsat medan branschorganisationer och bolag från gruv- och stålsektorn väntades delta. Ramdirektivet för vatten ska skydda floder, sjöar, grundvatten och våtmarker från föroreningar, men i dag har endast 39,5 procent av EU:s ytvatten god ekologisk status. Uppskattningar visar att uteblivna samhällsekonomiska vinster kan uppgå till omkring 51,1 miljarder euro per år om målen inte nås. European Environmental Bureau varnar för att en försvagning av regelverket kan leda till ökade kostnader för vattenrening och påverka dricksvatten och ekosystem.

EU-domstolen bötfäller Portugal för bristande naturskydd

EU-domstolen har dömt Portugal att betala 10 miljoner euro i böter för att landet inte har följt EU:s regler om skydd av biologisk mångfald. Domstolen beslutade också att Portugal ska betala 41 250 euro per dag tills landet uppfyller ett tidigare domstolsbeslut från 2019. Enligt domstolen saknar fortfarande 55 områden det skydd som krävs enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Bötesbeloppet motsvarar 750 euro per dag för varje område som ännu inte har fått tillräckligt skydd. EU-kommissionen väckte ärendet eftersom Portugal inte hade utsett flera viktiga naturområden till särskilda skyddsområden inom den tidsfrist som EU-reglerna kräver. Portugals regering uppger att ett lagstiftningsarbete har pågått sedan april förra året och att landet snart väntas uppfylla kraven.

EU-kommissionen presenterar strategi för jämställdhet

EU-kommissionen har presenterat en ny strategi för jämställdhet för perioden 2026 till 2030. Strategin ska integrera jämställdhet i områden som utbildning, hälsa, arbete och politiskt deltagande samt hantera nya risker som cybervåld och hot kopplade till AI. Enligt European Institute for Gender Equality kan det ta 50 år innan full jämställdhet uppnås i EU om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt. Strategin innehåller bland annat åtgärder mot könsbaserat våld, insatser för att minska löne- och pensionsgap samt initiativ för att öka kvinnors deltagande i forskning, innovation och politik. Den omfattar också åtgärder för att förbättra kvinnors tillgång till vård och stärka jämställdhet inom hälso- och sjukvårdssystem. Strategin presenterades inför den internationella kvinnodagen den 8 mars.

Tyskt varv godkänns för fartygsåtervinning

EU-kommissionen har godkänt ett tyskt varv i Emden för fartygsåtervinning och inkluderat det i den europeiska förteckningen över godkända anläggningar. Det är första gången en anläggning i Tyskland tas upp på listan. Beslutet innebär att varvet får ta emot stora fartyg som seglar under EU-flagg, förutsatt att strikta krav på miljö, säkerhet och arbetsmiljö följs. Samtidigt har godkännanden förnyats för fyra varv i Danmark, Estland, Litauen och Spanien samt ett i Turkiet. Tre varv har tagits bort från listan, bland annat ett i Finland som inte ansökte om förnyelse. Den uppdaterade listan omfattar nu 41 anläggningar, varav 30 i Europa, tio i Turkiet och en i USA.