På söndagen hände det. Det som in i det sista balanserade på en mycket tunn tråd, men i sista sekunden räddades av en österrikisk miljöminister. Eller något åt det hållet…
EU:s naturrestaureringslag träder i kraft – det händer nu
Biologisk mångfald
Nu har EU:s lag om storskalig naturrestaurering officiellt trätt i kraft. Det innebär att Sverige har två år på sig att presentera en nationell restaureringsplan. Här är vad vi hittills vet om det kommande arbetet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Det handlar om EU:s naturrestaureringslag som varit omdiskuterad sedan kommissionen lade fram förslaget. Sverige har hört till kritikerna, bland annat på grund av rädslan för att förslaget ska förstöra det svenska skogs- och jordbruket. Men det räckte inte hela vägen, utan lagen fick till slut en majoritet bakom sig.
Och på söndagen trädde lagen alltså officiellt i kraft. Lagen syftar till att återskapa ängar och våtmarker, blanda upp skogar och säkerställa grönområden i städerna. Fram till 2030 ska 20 procent av EU:s landområden och 20 procent av EU:s havsområden restaureras. Exempel på restaureringsåtgärder som föreslås är att plantera tre miljarder träd och återställa 25 000 kilometer floder.
Det händer nu
För att lyckas med det här ska medlemsländerna utarbeta en nationell restaureringsplan som de ska lämna till EU-kommissionen inom två år.
Planen ska innehålla en tidslinje, ekonomiska resurser som behövs, synergier med andra politikområden såsom anpassning till klimatförändringar, jordbruk, skogsbruk och utveckling av förnybar energi. Milstolpar med mål för 2030, 2040 och 2050 ska finnas med. Planerna ska utvecklas öppet och transparent. Detta för att allmänheten och berörda intressenter ska kunna delta i processen.
När planerna har lämnats in, kommer kommissionen se över dem och komma med synpunkter som medlemsstaterna måste beakta. När kommissionen lämnat tillbaka synpunkterna måste staterna slutföra planen och offentliggöra den inom sex månader. Europeiska miljöbyrån kommer att bevaka framstegen mot målen. Medlemsstaterna kan dra nytta av en mängd olika EU-bidrag.
Så gör Sverige
Hur Sverige ska gå till väga är fortfarande något oklart. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida att de, som central miljömyndighet, kommer att ha en viktig roll i det fortsatta arbetet. Men exakt vad de och andra myndigheter har till uppgift vet de inte, utan skriver att de inväntar närmare besked från regeringen om ansvarsfördelning mellan myndigheterna.