Stor guide genom EU:s regelras: ”Många gör samma misstag”

EU:s gröna giv och ambition att ställa om till en ”modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig” ekonomi har resulterat i en lång radda av nya direktiv. Mycket av det som tidigare varit frivilligt, blir nu krav.

– Under förra mandatperioden drog EU i gång väldigt många lagar. De har antingen kommit på plats eller är på väg. Så det viktiga nu är att alla steppar upp och påskyndar arbetet, säger Anja Vanhatalo.

Beroende på bransch och storlek varierar det vilka EU-regler som är viktigast att hålla koll på, och när de olika reglerna börjar gälla. Anja Vanhatalo lyfter EU-direktivet om obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD, som den mest centrala lagstiftningen. Andra exempel hon ger är avskogningsdirektivet, direktivet om rätt till reparation, förpackningsdirektivet, EU:s direktiv kopplat till grönmålning CSDDD om tillbörlig aktsamhet i företags värdekedjor samt införandet av koldioxidtullar, CBAM.

Läs en mer fullständig lista på nya EU-regler du inte få missa här.

Här är klassiska fällan

Mot den bakgrunden, att det är mycket nytt som kommer eller är på gång, går Anja Vanhatalo direkt in på det hon menar är den vanligaste fällan som företag går in i – att de tar sig an de nya lagarna var för sig.

–  Vi får väldigt många frågor om de olika delarna, men ofta separat. Många kunder är rädda för att det ska bli för komplext och vill därför bara ta sig an ett direktiv åt gången. Det är ett stort misstag, säger hon.

Så jobbar de bästa bolagen

I stället menar hon att företag behöver lyfta blicken och se till helheten.

– De företag som tar sig an det här på ett riktigt bra och strategiskt vis är de som löser lagarna tillsammans. Det är också EU:s ambition med hela den gröna given, att genom de olika direktiven ställa om ekonomin till att bli mer hållbar. De bolag som förstår det och lyfter blicken har mycket att vinna. Det kan upplevas som en större risk och mer arbete i början, säger hon.

Samarbete A och O

Och för att kunna ta ett helhetsgrepp om EU-direktiven menar hon att det krävs samarbete inom företaget. HR-teamet, ekonomiavdelningen, inköpsteamet, hållbarhetsexperterna och andra avdelningar behöver alla jobba ihop.

– Vi behöver dra nytta av alla kompetenser. Så mitt råd är att ta tid för att mötas och få en gemensam bild. Vi pratar väldigt olika språk mellan olika avdelningar, och vi behöver lära oss att förstå varandra. Annars slösar vi tid. Skatteavdelningen kanske bygger en app för koldioxidtullar, CBAM, samtidigt som inköpsavdelningen sitter och optimerar utifrån ett annat direktiv. Det är bara onödigt, säger Anja Vanhatalo.

Utöver att undvika tidsslöseri, menar hon att ökat samarbete inom företaget gör det enklare att motivera olika investeringar för att driva hållbarhetsarbetet framåt.

– Om behovet för en viss teknikinvestering kommer från skattefunktionen, inköp och ekonomiavdelningen blir det plötsligt mycket mer motiverat att faktiskt göra den investeringen, säger hon.

Gäller det både små och stora bolag?

– Ja, även små bolag som inte omfattas direkt påverkas då de ofta är leverantörer till större företag. De små bolagen har ofta fördelen att de sitter tätt tillsammans och har närmare till samarbete, vilket jag tycker att de ska dra nytta av.

Men nyttan av att samarbeta slutar inte inom företaget. För att klara kraven från EU menar Anja Vanhatalo att det ofta kräver att företag behöver samarbeta och prata mer med sina leverantörer, kunder och även med sina branschkollegor.

– Jag vet företag som gått ihop för att göra en saminvestering i en leverantör, som på så vis har råd att ställa om sin produktion.

Glöm inte scenarioarbetet

Ett sista råd Anja Vanhatalos har till företag som ska ta sig an EU:s regelbonanza inom hållbarhetområdet, är att göra ett ordentligt scenarioarbete.

– Inom bland annat CSRD ställs det krav att men ska titta på sin verksamhet utifrån olika scenarion. En i en framtid där vi inte når klimatmålen i Parisavtalet, och en där vi lyckas ställa om. Det man då kan se tydligt är att de bolag som ställer om kan förväntas vara vara mycket mer värdefulla, särskilt i en framtid där vi inte når målen. Så att våga sätta sig ner med sin scenarioanalys har man också mycket att vinna på, avslutar hon.