EU-svepet: Plastavfall, grön industrisatsning och hållbara produkter

EU I EU-svepet kan du läsa om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
• Ulf Kristersson (M) om ett ”grönare, säkrare och friare” EU
• Parlamentet vill stoppa export av plastavfall
• Nationella utsläppsmål skruvas åt – godkänns av miljöutskottet
• Förslag om nya hållbarhetskrav för produkter
• Nio nya ämnen på EU:s svarta lista
• Ursula von der Leyens plan för grön industrisatsning
• Rent dricksvatten för alla – nu träder EU-reglerna i kraft

EU-svepet: Plastavfall, grön industrisatsning och hållbara produkter
EU-svepet vecka 3. Foto: Adobe Stock.

Ulf Kristersson (M) om ett ”grönare, säkrare och friare” EU

Under veckan är EU-parlamentets ledamöter på plats i Strasbourg för att debattera och rösta i parlamentets första plenarsession för i år. På tisdagsmorgonen tog Sveriges stadsminister Ulf Kristersson (M) plats i plenumsalens talarstol för att presentera det svenska ordförandeskapets program inför det kommande halvåret.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Med slagorden ”grönare, säkrare och friare” lovade han i talet bland annat att Sverige ska jobba för att stärka EU:s roll som en föregångare i den gröna omställningen. I den efterföljande debatten uttryckte dock flera från rödgrönt håll oro att regeringens samarbete med SD kommer minska Sveriges engagemang i klimatfrågan.   

– Vi kan inte gå i extremhögerns fotspår nu och gå stick i stäv mot vad forskningen säger, sade bland annat den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Iratxe García Peréz enligt TT.

Ulf Kristersson bemötte kritiken med att säga att ”Sverige har bildat en helt normal nordisk regering”, med tre borgerliga och liberala partier som samarbetar med SD. – Den har prövats i Finland, Norge och Danmark med goda resultat, sade han.

EU vill stoppa export av plastavfall

På tisdagen röstade EU-parlamentet med bred majoritet igenom ett nytt förslag om avfallstransporter. Förslaget handlar bland annat om ett förbud att mot export av plastavfall till länder utanför OECD.  

Den svenska EU-parlamentarikern Helene Fritzón (S) är nöjd med omröstningen.

– Den plastburk som du lämnar in för återvinning ska bli en ny plastprodukt. Den ska inte skeppas iväg över halva jordklotet till länder med låg miljöstandard och usla arbetsvillkor. Det är därför glädjande att en bred majoritet i Europaparlamentet har ställt sig bakom en utfasning av export av plastavfall utanför EU, skriver hon i en kommentar till Miljö & Utveckling.

Bakgrunden är att EU exporterar mängder av avfall till länder som inte klarar av att ta hand om avfallet på rätt sätt, då de har låga standarder när det kommer till miljömässig och social hållbarhet.

– Alltför mycket plast skickas för återvinning men behandlas inte alls eller med dåliga villkor för människa, hälsa och miljö. Samtidigt säkrar vi nu smidigare system för avfallshantering inom EU och snabbar på den cirkulära ekonomin och gröna omställningen. Det går inte att exportera bort klimatansvaret, skriver Heléne Fritzon (S).

Utöver ett förbud mot export av plastavfall, innehåller förslaget tuffare tag mot illegal handel med avfall samt ökad digitalisering i tillståndsprocessen med krav på information till mottagare av avfall.

Förslaget, som presenterades av EU-kommissionen i slutet av 2021, ska nu förhandlas av EU:s medlemsländer innan det kan bli till verklighet.

Nationella utsläppsmål skruvas åt – godkänns av miljöutskottet  

På måndagen röstade EU-parlamentets miljöutskott med bred majoritet igenom det förslag som reglerar nationella utsläppsmål, där den svenska EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M ) är huvudförhandlare. Förslaget handlar om de utsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, utan som länderna själva ansvarar över, som jordbruk, avfall och småskalig industri.

I slutet av förra året nåddes en preliminär överenskommelse om de nya utsläppsmålen, som innebär att länder med högre BNP per capita får högre utsläppsmål. Sverige ska enligt uppgörelsen minska sina utsläpp med 50 procent till år 2030, i stället för det tidigare kravet på 40 procent.

Innan förslaget blir till verklighet ska det godkännas av hela EU-parlamentet.

Förslag om nya hållbarhetskrav för produkter

Jessica Polfjärd (M) är också förhandlare för det nya regelverket om ekodesign för hållbara produkter. Regelverket handlar om att ställa nya hållbarhetskrav på de produkter som finns på den europeiska marknaden och ingår i EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin som EU-kommissionen presenterade i mars 2022.

Förra veckan presenterade hon sina förslag, som förför allt handlar om en stärkt inre marknad, ett harmoniserat regelverk och bättre förutsättningar för industrins omställning.

Förslaget är dock långt ifrån klart, utan ska först förhandlas och röstas igenom av EU-länderna och parlamentet.  

Nio nya ämnen på EU:s svarta lista

På tisdagen infördes flera kemikalier på EU:s svarta lista över skadliga ämnen, även så kallad kandidatförteckningen. De nio ämnena som tillkommit är bland annat cancerframkallande, hormonstörande och påverkar reproduktionen.

När ett ämne hamnar på listan ställer det krav på företag som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller ämnet. Bland annat ska konsumenter kunna begära information om en vara innehåller ämnena på listan. Yrkesmässiga användare ska få information utan att be om det och företag ska anmäla varor som innehåller ämnena till en databas.

Målet är att ämnena, som anses som särskilt farliga för människa och miljö, ska fasas ut.

Här finns en lista på samtliga ämnen som lagts till på listan.

Ursula von der Leyens plan för grön industrisatsning

På tisdagen, i samband med World Economic Forum i Davos i Schweiz, presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett förslag på om en grön industrisatsning inom EU.

Förslaget, som står på fyra ben; regelförenkling, mer statsstöd, utbildning och handel, handlar om hur europeiska företag ska kunna konkurrera med amerikanska och kinesiska om framtidens gröna teknik. Detta då flera länder redan har lagt fram stora investeringspaket, samtidigt som europeiska företag fått det svårare i konkurrensen i och med inflation och rekordhöga energipriser.

– Under de kommande årtiondena kommer vi att uppleva den största industriella omvandlingen i vår tid – kanske i alla tider. Och de som utvecklar och tillverkar den teknik som kommer att ligga till grund för morgondagens ekonomi kommer att ha den största konkurrensfördelen, sade Ursula von der Leyen vid World Economic Forum enligt Europaportalen.

Rent dricksvatten för alla – nu träder EU-reglerna i kraft  

På tisdagen trädde nya regler om rent dricksvatten i hela Europeiska unionen i kraft. Lagen innehåller uppdaterade standarder som ska minska andelen farliga ämnen i dricksvattnet, samt säkerställa att alla EU:s medborgare har tillgång till rent dricksvatten.   

– Från och med idag kan européer vara säkra på att kvaliteten på vattnet de dricker håller högsta standard. Vi tar itu med farliga kemikalier och mikroplaster som hamnar i dricksvattnet, vilket gör det säkert för oss att dricka och säkert för miljön, sade Virginius Sinkevičius, EU:s kommissionär med ansvar över miljö, hav och fiske.

Nu ska medlemsländerna anta centrala bestämmelser i sin nationella lagstiftning som de sedan ska överlämna till kommissionen.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.