12 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Miljöutskottet i Europaparlamentet röstade den 8 april om sin ståndpunkt inför EU:s kommande strategi för vattenresiliens och antog flera ändringsförslag som tonar ned tidigare fokus på naturbaserade lösningar. Det nya utkastet prioriterar i stället tekniska åtgärder som dammar, diken och vattenreservoarer. Naturbaserade insatser har likställts med tekniska lösningar, och tidigare krav på strikt efterlevnad av EU:s vattenlagstiftning har ersatts av mer allmänna formuleringar. Utkastet innehåller inte heller några bindande mål för vattenuttag inom jordbruk och industri. En del av texten som fick brett stöd var ett stärkt angreppssätt för att skydda havsmiljön, där ett “från källa till hav”-perspektiv lyfts fram. Den slutliga texten går till omröstning i plenum i maj och kommer att påverka kommissionens strategi som presenteras den 4 juni.

Skärpta regler mot plastpellets

Rådet och EU-parlamentet har nått en preliminär överenskommelse om nya regler för att minska förluster av plastpellets, som används som råvara i plastproduktion. Enligt avtalet ska alla aktörer i leveranskedjan införa förebyggande åtgärder, inklusive riskhanteringsplaner och utbildning, samt saneringsskyldigheter vid oavsiktliga utsläpp. Företag som hanterar mer än 1 500 ton årligen måste certifieras av en oberoende part, medan mindre aktörer omfattas av lindrigare krav. För att säkerställa transparens måste även transportörer från länder utanför EU utse en representant inom unionen. Reglerna omfattar även sjötransporter, där särskilda krav ställs på förpackning och information enligt internationella riktlinjer. Förordningen träder i kraft två år efter offentliggörandet, med ett års fördröjning för sjöfartsrelaterade delar.

EU överväger kolkrediter för att nå 2040-målet

EU-kommissionen överväger att tillåta användning av internationella koldioxidkrediter för att delvis uppfylla klimatmålet om en 90 procent minskning av växthusgasutsläpp till 2040, meddelar flera europeiska medier. Detta skulle innebära en förändring från tidigare fokus på enbart inhemska utsläppsminskningar. Förslaget diskuteras som en del av en tvådelad strategi: en lägre intern utsläppsminskning kombinerad med komplettering via globala krediter från projekt som skogsrestaurering i Brasilien. Kritiker varnar för risker med bedrägerier och svag miljöintegritet, vilket tidigare ledde till att sådana krediter förbjöds inom EU år 2013. Förespråkare menar att noggrant reglerade internationella krediter kan stärka miljöfinansiering i utvecklingsländer och förbättra EU:s position i globala klimatförhandlingar. Ett konkret lagförslag från EU-kommissionen väntas före sommaren och måste godkännas av både medlemsländer och Europaparlamentet.

EU-lagstiftare och transportbranschen möttes i Strasbourg

Den 2 april samlades EU-lagstiftare och branschledare i Strasbourg för att diskutera en fungerande väg mot gröna fordonsflottor. Mötet hölls inför lanseringen av EU-kommissionens initiativ ”Greening Corporate Fleets” och organiserades av IRU och Leaseurope. Diskussionen fokuserade på vikten av incitament, infrastruktur och teknikalternativ snarare än bindande mål. Transportföretag vittnade om utmaningar som bristande laddinfrastruktur och höga kostnader, särskilt för långdistanstrafik. EU-parlamentarikern Kosma Złotowski varnade för att tvingande inköpsmål riskerar att hämma både tillväxt och konkurrenskraft. Deltagarna uppmanade kommissionen att prioritera möjliggörande åtgärder som inköpsbidrag, skattelättnader och depåfinansiering.

Europas städer ökar investeringar i klimatanpassning

En ny undersökning från Europeiska investeringsbanken visar att en majoritet av EU:s städer planerar att öka investeringarna i klimatåtgärder och social infrastruktur under de kommande tre åren. 56 procent av kommunerna uppger att de vill minska växthusgasutsläppen, och 53 procent vill satsa mer på offentliga tjänster som bostäder, skolor och sjukhus. Samtidigt rapporterar 30 procent brist på teknisk expertis, särskilt inom miljöbedömningar och ingenjörsområdet. EIB efterlyser mer tekniskt stöd och innovativa lösningar för att möta dessa utmaningar.

EU och Kina i samtal om elbilsavtal

EU och Kina har enligt uppgifter inlett förhandlingar om att ersätta EU:s strafftullar på kinesiska elbilar med ett prisgolv. Förhandlingarna ska ha ägt rum på hög politisk nivå, bland annat under EU:s handelskommissionär Maros Sefcovics besök i Kina i slutet av mars då han träffade Kinas handelsminister Wang Wentao. Enligt källor till tidningen Handelsblatt kan avtalet även innebära att kinesiska elbilstillverkare investerar i Europa.

Utsläppen från svenska ETS-anläggningar minskade under 2024

De svenska anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem minskade sina växthusgasutsläpp med 2 procent under 2024, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökade utsläppen från flyget med 14 procent och nådde den högsta nivån sedan 2012. Järn- och stålindustrin stod för den största minskningen, delvis på grund av ett underhållsstopp vid SSAB:s anläggning i Oxelösund. El- och fjärrvärmesektorns utsläpp ökade dock med 9 procent, bland annat på grund av minskad användning av biobränslen som blivit dyrare efter minskad import från Ryssland och Belarus. Sjöfarten rapporterade utsläpp på 1,3 miljoner ton, efter att ha inkluderats i systemet från 2024. Intäkterna från auktioner av utsläppsrätter uppgick till 236 miljoner euro.

Forskare varnar för urvattning av EU:s hållbarhetsdirektiv

En ny analys från Tekniska universitetet i Wien visar att EU-kommissionens föreslagna ändringar av CSRD-direktivet kan leda till att många medelstora företag undantas från kravet på hållbarhetsrapportering. Studien, som bygger på data från cirka 32 000 österrikiska företag, pekar särskilt ut företag med mellan 250 och 999 anställda som riskgrupp vid en höjning av tröskelvärdet. I analysen framhålls att dessa företag ofta har betydande miljö- och klimatpåverkan, särskilt inom energiintensiv tillverkning och industri. I analysen hävdas att ett sådant undantag undergräver direktivets syfte. I stället föreslås att faktorer som miljöpåverkan, sektortillhörighet och riskprofil ska vägas in vid bedömning av rapporteringskrav.

Tysklands nya regering vill se mer ”tillväxtvänlig” klimatpolitik

Tysklands nya samarbetsregering mellan CDU/CSU och SPD aviserar en mer marknadsorienterad och tillväxtvänlig klimat- och energipolitik. I sitt arbetsprogram föreslår regeringen att EU:s klimatmål för 2040 sänks från 90 till 88 procent, med möjlighet att räkna in negativa utsläpp och internationella insatser. Regeringen stödjer en utvidgning av EU:s utsläppshandel, inklusive införandet av ETS2 för byggnader och transporter från 2027. Samtidigt vill man rulla tillbaka vissa hållbarhetskrav och förenkla företagens regelbörda. Tidigare prioriteringar kring förnybar energi tonas ned, och det generella klimatbidraget till hushåll slopas till förmån för sänkta elnätsavgifter och riktade stöd till utsatta grupper. CDU tilldelas posten som energi- och ekonomiminister, vilket markerar ett tydligt skifte från den tidigare gröna politiken.

Vänsterpartiet lägger EU-förslag om klimattullar mot USA

Som svar på Donald Trumps importtullar på EU-varor föreslår Vänsterpartiet att EU omedelbart inför klimattullar mot USA:s koldioxidtunga företag. Förslaget ska skydda europeisk industri och gynna klimatansvariga aktörer.

”Vi förbereder ett förslag om att EU ska tidigarelägga sina klimattullar, men enbart på amerikanska varor. Det skulle skydda europeisk tillverkningsindustri och belöna de amerikanska företag som trotsar Trump och har jobbat med att sänka sina utsläpp”, skriver Vänsterpatiet på plattformen X.

Skogsindustrin kritiserar EU:s klimatkrav för ökade kolupptag

Skogsindustrierna och Svenskt Näringsliv riktade i veckan hård kritik mot EU:s nya klimatmål som kräver att Sverige ökar sitt årliga kolupptag från skogen från 4 till 19 miljoner ton till 2030. Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman varnar för att kravet kan leda till stora förluster av arbetstillfällen och skada svensk export. Hon säger i en kommentar att EU riskerar att använda skogen som en ”quick fix” för andra sektorers utsläpp. Organisationen vill att EU:s LULUCF-förordning revideras och att större vikt läggs på substitutionseffekten, där träprodukter ersätter fossila material.

Gigantiskt metallfynd kan driva EU:s gröna omställning

Ett fynd av över 20 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller i Kazakstan anses kunna bli ett genombrott för EU:s råvaruförsörjning och minska beroendet av Kina. Fyndet offentliggjordes i samband med EU:s första toppmöte med Centralasiens länder, där bland annat handel och strategiska partnerskap diskuterades. Metaller som neodym, cerium, lantan och yttrium är avgörande för elbilsbatterier, vindkraftverk och medicinsk teknik. Kazakstan blir i och med fyndet världens tredje största innehavare av dessa metaller, efter Kina och Brasilien. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev fyndet som en ”game changer” för Europas industriella framtid.