Det är nytt i Echa:s PFAS-förslag: ”Fullständigt förkastligt”

År 2023 presenterade Echa sitt ursprungliga lagförslag. Det har sedan reviderats av myndigheter i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Norge – och Sverige, där Jenny Ivarsson från Kemikalieinspektionen varit med och arbetat med lagstiftningen.

– Den största skillnaden mot den tidigare versionen är att vi blivit varse om att PFAS verkligen används överallt. Så förslaget har vuxit eftersom vi har lagt till ytterligare användningar, säger Jenny Ivarsson.

Fler sektorer i utredningen

Bland annat har tekniska textilier blivit en egen kategori, och Echa har breddat utredningen till att gälla fler läkemedelsområden.

– I det ursprungliga förslaget hade vi ett generellt undantag för verksamma ämnen i läkemedel. Men vi blev uppmärksamma på att PFAS används bredare än så i läkemedelsindustrin.

Ett exempel är blisterförpackningar, alltså en typ av förpackningar med ett förformat plastskal. Åtta nya sektorer har inkluderas i bedömningen, bland annat militära tillämpningar, tekniska textilier och medicinska förpackningar.

Theresa Kjell är policychef på Chemsec, internationella kemikaliesekretariatet. Hon säger att man från Chemsecs horisont välkomnar det nya förslaget, som hon beskriver som ”otroligt välskrivet”, men lyfter samtidigt kritik mot flera punkter. En sak är att det ska vara tillåtet att framställa PFAS, inte bara för användning vid undantagen. Enligt förslaget ska det också vara tillåtet att framställa ämnen för export, säger Theresa Kjell:

– Och det tycker jag är fullständigt förkastligt, och konstigt. För om man tittar på den situation som vi är i idag, så är det framför allt på grund av produktionen.

– Du blir inte sjuk av att ha på dig en jacka med PTFE i. Det är inte så PFAS funkar. Utan den är extremt problematisk i produktions- och avfallsled. Att då säga att man får fortsätta tillverka om det är för export? Det tycker jag är cyniskt och oacceptabelt, säger Theresa Kjell.

”Svåra avvägningar”

Hon vänder sig också mot att den andra utsläppsnivån (gränsvärdet minskar efter en tid) vid tillverkning inte har en tidsgräns.

– Den sista nivån man har satt är från 2030 och framåt. Det kan ju vara i hundra år som man redan nu sätter en siffra på hur mycket man får släppa ut, och att redan nu förutsätta att man har en aning om vilka möjliga tekniker man har om säg 50 år – det ställer jag mig skeptisk till som princip, säger Theresa Kjell.

Dessutom är hon negativ mot att PFAS föreslås tillåtas i återvunnen plast i 23,5 år.

– Om vi ska få bort PFAS måste vi se till att vi inte fortsätter föra in det i våra materialcykler. Jag tycker framför allt att det är oerhört lång tid, 23,5 år.

Jenny Ivarsson, som varit med och arbetat med förslaget för Sveriges del, säger att förslaget tagits fram på vetenskaplig grund, baserat på samrådskommentarerna tillsammans med olika tillgängliga publikationer:

– Vi har vägt nyttan med en fortsatt användning mot risken den medför för miljön, men det är klart att det är svåra avvägningar ibland.

Tipsen till dig som arbetar med hållbarhet

Så hur ska man tänka om man jobbar med hållbarhet? Theresa Kjell tycker att företagen ska fundera på vad för funktion som man i dagsläget använder PFAS till.

– Behöver det verkligen vara till exempel både vattenavvisande och smutsavvisande? Räcker det med det ena finns ju alternativ. Och sen tycker jag tycker att man redan nu ska ha koll på var man har sin PFAS. Jag tror att de allra flesta antingen vet att de borde ha huvudvärk eller så har de huvudvärk, säger Theresa Kjell.

– Oavsett vad som händer med den här restriktionen så bör man gå ifrån den här typen av extremt problematiska ämnen, om man har en möjlighet.

Jenny Ivarsson tipsar om att läsa det nya förslaget.

– Det är väldigt omfattande, men man kan läsa Annex XV som är en sammanfattande rapport. Inledningsvis ser man hur lagtexten ska se ut, och där kan man se hur man berörs. Har man ett undantag kan man se om det gäller i fem eller tolv år. Det kan ju underlätta om man också vill vara i framkant framöver.

Förslaget ska nu knådas genom EU:s beslutsprocesser och väntas tidigast bli verklighet om ett par år.