Inga produkter i varukorgen.
Tusen olösta punkter hotar globalt plastavtal – avgörs inom dagar
PLAST Med bara dagar kvar av FN-förhandlingarna i Genève är det globala plastavtalet långt från klart. Närmare 1 000 olösta formuleringar återstår – och risken ökar för ett svagt avtal som inte hejdar plastkrisen.
Delegater trängs medan de försöker gå vidare med texten. Foto: IISD/ENB - Kiara Worth.
Förhandlingarna om ett globalt plastavtal, som pågått sedan 2022, är inne i sin slutfas. Ursprungligen skulle avtalet ha färdigställts redan 2024, men utdragna diskussioner och oenighet om målformuleringar sköt upp tidsplanen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Vid mötet i Genève, som avslutas den 15 augusti, är tempot visserligen högre än vid tidigare rundor – men över 900 formuleringar i texten är fortfarande inom hakparenteser, vilket betyder att parterna inte enats. Detta fick fredagens planerade avstämningsomröstning att ställas in, och på lördagen genomfördes en tyst protest av miljöorganisationer.
Målnivåer och uppföljning splittrar länderna
Kärnfrågorna rör hur produktionsminskningar, återvinning och avfallshantering ska regleras. Flera länder förespråkar ett absolut, globalt tak för plastproduktionen, medan andra – ofta med starka petroindustrier – vill begränsa åtgärderna till de mest skadliga produkterna och formaten.
Oenighet finns även om målen ska sättas globalt, regionalt eller nationellt och om de ska vara tidsbundna och mätbara. Plastindustrins lobbyorganisationer varnar för kostnader och menar att absoluta mål inte tar hänsyn till skillnader i infrastruktur och ekonomi.
Näringslivet trycker på för globala regler
Samtidigt har flera stora globala företag – däribland Unilever, Coca-Cola, 3M och Danone – genom Business Coalition for a Global Plastics Treaty tagit ställning för bindande globala regler, designstandarder och investeringar i avfallssystem. Enligt koalitionens beräkningar kan harmoniserade regler generera upp till 576 miljarder USD i EPR-intäkter fram till 2040, mer än dubbelt så mycket som en fragmenterad modell.
Krav på omröstning – Kina nyckelspelare
Miljöorganisationer som WWF och Greenpeace kräver nu att länder som redan stöder ett globalt produktionsmål – över 100 länder – driver igenom en omröstning snarast, även om konsensus inte nås. Kina pekas ut som en nyckelspelare i avsaknaden av USA:s deltagande, då landet visat förmåga att snabbt skala upp klimatsatsningar.
– Det är nu eller aldrig. Utan modiga beslut riskerar vi ett tandlöst avtal som inte hejdar plastkrisen, säger Salisa Traipipitsiriwat på Environmental Justice Foundation, i en kommentar.
