Kemikaliehotet: ”Ett lika stort hot som klimatförändringar”

– Kanske tror folk att det finns bra kunskap och rigorös säkerhetsgranskning av kemikalierna i våra schampon, rengöringsmedel, matförpackningar och möbler. Men så är det faktiskt inte, säger Harry Macpherson, senior climate associate på DSV, till The Guardian.

Under åtta månader har DSV pratat med forskare, civilsamhällesorganisationer, entreprenörer och investerare samt gått igenom hundratals vetenskapliga artiklar. Deras slutsats: kemikalieföroreningar påverkar flera vitala organsystem hos människor, inklusive reproduktion, immunförsvar, hjärna, hjärta, lever och njurar.

Ett tydligt exempel är PFAS – så kallade ”evighetskemikalier” – som har hittats i nästan alla människor som testats. I vissa delar av världen innehåller till och med regnvatten PFAS-nivåer som överstiger gränsvärdena för säkert dricksvatten. Samtidigt andas mer än 90 procent av världens befolkning luft som inte uppfyller WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.

– Vi såg starka samband mellan pesticidexponering och reproduktionsproblem. Det fanns både korrelation och kausalitet för exempelvis missfall och svårigheter att bli gravid, säger Harry Macpherson.

Rapporten pekar också på stora brister i hur kemikalier testas för toxicitet. En särskild utmaning gäller hormonstörande ämnen, som kan ge allvarliga effekter även i mycket låga doser – vilket traditionella testmetoder ofta missar.

– En kemikalie som påverkar hormonsystemet kan ha en icke-linjär respons. Det betyder att du kan få effekt vid låga doser som du inte kan förutse utifrån hur ämnet beter sig i höga doser, förklarar Harry Macpherson.

Trots omfattningen av problemet är det bara en bråkdel av det globala forsknings- och innovationsstödet som går till kemikalieföroreningar jämfört med klimatförändringar.

– Vi säger inte att klimatfinansiering ska minska. Men det här behöver proportionerligt mer uppmärksamhet.

Samtidigt ser DSV möjligheter. Eftersom många kemikalierelaterade hälsorisker hänger ihop med konsumentprodukter – från förpackningar till möbler – kan förändring också drivas av konsumenters efterfrågan på säkrare alternativ.

– Det krävs inte nödvändigtvis massiv kollektiv handling. Det kan räcka att människor börjar kräva tryggare produkter, säger Harry Macpherson.

För egen del har han gjort flera livsstilsförändringar sedan arbetet med rapporten inleddes: han undviker att värma mat i plast, använder gjutjärnspannor och köper ekologiskt när det är möjligt.

– Det är tyvärr ett råd att äta mer ekologiskt, även om det är dyrare. Men åtminstone: skölj frukt och grönsaker innan du äter dem – och välj ekologiskt om du har råd, säger han.