När hållbarhetsfrågor tappar politiskt stöd i flera länder, inte minst i USA, märks det även hos globala initiativ som UN Global Compact. Medlemstillväxten har bromsat in, bekräftar Philip Thormark, Executive Director för UN Global Compact Network Sweden.
Experten: När politiken tvekar – så navigerar företag hållbarhetsarbetet vidare
Hållbarhetsarbete Minskad politisk uppbackning för hållbarhet förändrar spelplanen för företag. Samtidigt fortsätter många att investera i omställning – även om de kommunicerar mindre. Philip Thormark på UN Global Compact förklarar vad företagsdata visar och hur företag kan arbeta vidare när politiskt stöd inte längre kan tas för givet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Ja, vi är delvis påverkade. Samtidigt är det viktigt att sätta utvecklingen i ett längre perspektiv, säger han.
Enligt Thormark kulminerade den globala optimismen kring hållbarhetsagendan runt 2020, efter att både Parisavtalet och de globala målen antagits 2015. Därefter har de politiska vindarna vänt.
– Det som följt är snarare en slags pessimistisk peak. Osäkerheten har ökat, och det påverkar både retorik och tempo, säger han.
Affärslogiken består
Att den politiska medvinden har avtagit betyder dock inte att företagens hållbarhetsengagemang minskar. Tvärtom, enligt UN Global Compacts återkommande vd-undersökningar.
I den senaste globala undersökningen uppgav 99 procent av omkring 2 000 tillfrågade vd:ar att deras satsningar på hållbarhet fortsätter eller ökar. 88 procent svarade dessutom att de ser större affärsnytta i hållbarhetsarbete i dag än för fem år sedan.
– Det är ett tydligt tecken på att engagemanget finns kvar. Däremot har kommunikationen blivit mer återhållsam, säger Philip Thormark.
Mindre prat – högre krav
Förklaringen är enligt honom inte att företagen backar, utan att kraven har skärpts.
– Det finns mindre att vinna på att prata om hållbarhet i dag, samtidigt som kraven på att visa konkret affärsnytta har ökat. Företag har redan investerat, ställt om och förändrat sina strategier. Det gör man inte utan att se en tydlig affärslogik.
I dagens läge behöver hållbarhetsarbete i högre grad kunna motiveras i kronor och ören, snarare än genom övergripande ambitioner.
– På så sätt har kraven blivit både tuffare och mer konkreta, säger han.
Risk för politisk feltolkning
Att företag pratar mindre öppet om sitt hållbarhetsarbete innebär dock en risk, menar Thormark.
– När rösterna tystnar kan politiken få bilden av att näringslivet inte längre driver på. Det riskerar i sin tur att försvaga det politiska mod som fortfarande behövs för långsiktiga och tydliga spelregler.
Just bristen på långsiktighet är det hinder som företagen själva oftast lyfter fram i UN Global Compacts rapporter.
– Otydlig och kortsiktig politik gör det svårare att motivera hållbara investeringar, även när affärslogiken finns där.
”Våga fortsätta kommunicera”
Hans råd till företag som försöker navigera i ett mer osäkert hållbarhetsklimat är tvådelat.
– För det första: man är inte ensam, även om det kan kännas så när färre pratar högt. Väldigt många företag ser fortfarande att hållbarhet är affärsmässigt och nödvändigt.
– För det andra: våga fortsätta kommunicera. Det har ett värde, både för omvärldens förståelse och för att visa att omställningen faktiskt pågår.


