Bakom avhandlingen står Sandra Schusser från SLU. Hon visar också att befolkningens beteende har ändrats till förmån för grönare val i flera länder, men bara inom vissa områden.
Ny avhandling: Koldioxidskatt lika effektiv som utsläppsrättshandel
Klimat
En ny avhandling från SLU visar att svenska tillverkningsföretag har minskat sina utsläpp under de tre första faserna av EU:s handel med utsläppsrätter. De företag som ingår i systemet har dock inte minskat sina utsläpp mer än de som inte är med, och som i stället betalar koldioxidskatt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Antalet utsläppsrätter sjunker
EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS), där företag köper rättigheter att släppa ut en viss mängd växthusgaser, sjösattes 2005. Under EU ETS olika faser har taket för hur många utsläppsrätter som totalt får finnas successivt sänkts.
Handeln sker på en öppen marknad där tillgång och efterfrågan sätter priset. Tanken är att marknaden därigenom själv ska reglera sina utsläpp av växthusgaser, och att övergången till grön teknik ska vara så smidig som möjligt för företagen.
Minskat ganska sakta
Sandra Schusser har i sitt doktorsarbete vid SLU analyserat svenska företags utsläpp under utsläppshandelns första tre faser under perioden 2005–2016. Hon fann att utsläppen har minskat i ganska långsam takt, trots investeringar i grön teknik.
– Det kan bero på att genomförda investeringar ännu inte har mynnat ut i användbar teknik, men också på att företagen inväntar striktare regler från myndigheterna, menar Sandra Schusser.
Ingen skillnad mellan utsläppsrätt och koldioxidskatt
Det går inte heller att se någon skillnad mellan de svenska företag som är med i EU:s utsläppshandel, och de som inte behöver vara med och betalar svensk koldioxidskatt. Utsläppen minskar i samma takt för dessa båda typer av företag.
Den svenska koldioxidskatten fanns redan innan handeln med utsläppsrätter infördes, och sedan 2011 betalar inte företag som är med i utsläppshandeln koldioxidskatt. Dessa båda åtgärder verkar därmed fungera likvärdigt idag, enligt Sandra Schusser, men efter studieperiodens slut har taket på antalet utsläppsrätter sänkts ytterligare. Det innebär att priset troligen kommer att gå upp, då färre utsläppsrättigheter finns tillgängliga, medan koldioxidskatten förblir densamma.
Andra lösningar i andra länder
Alla EU-länder har inte valt samma väg som Sverige. Tyskland valde en annan väg genom att införa inmatningspriser. Där betalas elproducenterna för den energi de levererar till elnätet baserat på kostnader i stället för marknadspriser.
Detta leder i slutändan till att priset på utsläppsrätterna sänks, eftersom behovet av dem minskar och fler därmed blir tillgängliga. Systemet med inmatningspriser är inte en subvention, då det är konsumenterna som bär de extra kostnaderna.
Ändrade konsumtionsmönster krävs
Även konsumtionsmönstren måste ändras mot mer hållbara val om FN:s klimatmål ska nås. I avhandlingen ingår också en studie av konsumenters beteenden för att minska utsläppen av växthusgaser i sex industrialiserade länder.
Även om de flesta i dessa länder är medvetna och tänker grönt inom flera områden, så visade det sig att de i realiteten gör gröna val bara inom enstaka områden. Detta tyder enligt Sandra Schusser på att det behövs skärpta policyåtgärder från samhällets sida och breda politiska beslut, på både nationell och internationell nivå, för att minska klimatförändringarna.
– För smala beslut, fokuserade på enskilda sektorer, kan leda till att människor fortsätter att vara fantastiskt skötsamma inom ett område, som att sortera plast, men samtidigt flyger korta sträckor, förklarar Sandra Schusser.