Kommissionen öppnar för synpunkter på förenklad taxonomi
EU-kommissionen har inlett en offentlig konsultation om ändringar i EU:s taxonomi, systemet som klassificerar hållbara ekonomiska aktiviteter. Syftet är att förenkla regelverket och göra det lättare att använda, för att öka investeringar i hållbara projekt. De föreslagna ändringarna omfattar bland annat tydligare kriterier och anpassningar till ny lagstiftning och teknisk utveckling inom sektorer som energi, transport och tillverkning. Förslaget bygger på omfattande dialog med intressenter under 2025 och följer tidigare justeringar inom det så kallade Omnibus I-paketet. Konsultationen är öppen till 14 april 2026 och ska ligga till grund för ett slutligt förslag som planeras till sommaren.
Klimatpolitiska rådet: EU-böter på upp till 40 miljarder hotar Sverige
Sveriges sänkta ambitioner i klimatpolitiken kan leda till EU-böter på mellan 8 och 40 miljarder kronor, enligt Klimatpolitiska rådets nya rapport. Rådet bedömer att regeringens politik, med sänkt bränsleskatt och reduktionsplikt, har ökat gapet till både nationella klimatmål och EU:s krav inom den så kallade ESR-sektorn. Om målen inte nås kan Sverige tvingas betala sanktionsavgifter och köpa utsläppsutrymme från andra länder. Klimatpolitiska rådet kritiserar politiken som otillräcklig och varnar för att skattebetalarna kan få bära kostnaden för både uteblivna utsläppsminskningar och ekonomiska sanktioner. Samtidigt pekar rådet på att osäker och ryckig politik riskerar att försvåra näringslivets klimatomställning och försvaga Sveriges roll som klimatledare i EU.
Plastkrav utmanar bilindustrin i omställningen
EU:s nya krav på återvunnen plast i bilar väntas bli en viktig del i omställningen mot en mer hållbar och cirkulär industri, men innebär samtidigt utmaningar för tillverkarna. Reglerna innebär att minst 15 procent av plasten i nya bilar ska vara återvunnen inom sex år, med en ökning till 25 procent därefter, samt att en del ska komma från uttjänta fordon. En studie från analysföretaget Conversio visar att tillgången på återvunnen plast i dag är begränsad och att materialet inte alltid uppfyller de tekniska krav som ställs i bilproduktion. Det kan enligt rapporten leda till flaskhalsar i leveranskedjorna och påverka produktionstakten. Samtidigt ses kraven som ett steg för att minska klimatpåverkan och stärka EU:s egen materialförsörjning. Frågan framåt blir hur snabbt återvinningssystem och industri kan utvecklas i takt med de nya reglerna.
Kritik mot förslag om stöd till blå vätgas
Flera europeiska branschorganisationer vill att EU ska börja subventionera blå vätgas, vilket har utlöst skarp kritik från Green Hydrogen Organisation och dess tillträdande vd Joe Williams. Organisationerna, däribland Ammonia Europe och Methanol Institute, föreslår ett teknikneutralt stödsystem baserat på utsläppsnivåer, vilket skulle gynna blå vätgas, som produceras från naturgas med koldioxidinfångning och lagring och därmed inte är helt utsläppsfri. Joe Williams varnar för att detta riskerar att öka Europas beroende av fossila bränslen och beskriver förslaget som verklighetsfrånvänt. Han framhåller i stället grön vätgas som en mer hållbar väg för energisäkerhet och klimatmål, och pekar på satsningar i länder som Indien och Australien. Konflikten speglar en bredare oenighet inom EU om hur energipolitiken ska balansera industrins behov mot målet att minska fossilberoendet.
EEB anmäler EU-kommissionen för jordbrukspolitiken
Europeiska miljöbyrån EEB har lämnat in en formell anmälan till EU:s ombudsman om EU-kommissionens hantering av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP för perioden 2028–2034. Anmälan gäller enligt EEB bristande handläggning och otillräckliga analyser i beslutsprocessen. Organisationen uppger att kommissionen varken har gjort en fullständig konsekvensbedömning eller en klimatbedömning i linje med EU:s klimatlag. EEB säger också att någon särskild offentlig konsultation om CAP inte har genomförts och att kommissionen därmed inte har följt sina egna riktlinjer för bättre lagstiftning. Enligt EEB gör bristen på underlag det svårt att bedöma följderna för lantbrukare, landsbygdsområden och miljön, och organisationen hänvisar även till att liknande kritik tidigare har riktats mot kommissionen.
EU-stöd ska elektrifiera Södertälje hamn
Södertälje hamn får ett stort EU-stöd för att genomföra en omfattande elektrifiering av hamnverksamheten. Satsningen sker inom projektet E-MAR, där även Norrköpings hamn ingår, med målet att påskynda omställningen till utsläppsfria transporter. Investeringen omfattar bland annat landström, eldrivna arbetsmaskiner, utbyggt elnät och energilagring, vilket ska minska utsläpp och buller. Projektet har en total budget på omkring 10 miljoner euro och finansieras till stor del av EU. Enligt Södertälje Hamn ses stödet som ett erkännande av satsningens betydelse för framtidens hållbara transportlösningar. Samtidigt väntas initiativet stärka hamnens konkurrenskraft och bidra till regionens utveckling.