10 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Läs mer

EU-parlamentet vill skärpa ansvar i entreprenadkedjor

EU-parlamentet har antagit ett initiativbetänkande om ansvar och arbetsvillkor i underleverantörskedjor, särskilt inom bygg och transport. Förslaget röstades igenom med 332 röster för, 209 emot och 33 nedlagda, och uppmanar EU-kommissionen att se över regler och samarbete för bättre kontroll av arbetsvillkor. Bakgrunden är en fortsatt hög nivå av arbetsplatsolyckor, arbetskraftsexploatering och arbetslivskriminalitet inom EU.

Johan Danielsson, föredragande i parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, säger till Miljö & Utveckling att huvudentreprenörer måste ta ansvar för det som sker innanför grindarna på deras byggen och kallar beslutet en tydlig politisk signal. Samtidigt beskriver Johan Danielsson omröstningen som starten på en fortsatt strid, efter att ett förslag om ett EU-direktiv som skulle begränsa antalet led av underentreprenörer i riskbranscher inte fick tillräckligt stöd, och betonar att arbetet nu fortsätter gentemot EU-kommissionen.

EU-länder stöder skärpta pristak i ETS2

EU:s medlemsländer har ställt sig bakom planer på att stärka prisbegränsningarna i den nya koldioxidmarknaden ETS2, enligt uppgifter från EU-diplomater. Åtgärden är ett svar på oro för att systemet kan leda till höjda bränslekostnader för hushåll och företag. ETS2 ska omfatta bland annat vägtransporter och byggnader och är en del av EU:s klimatpolitik. Flera länder är oeniga om hur förändringarna ska genomföras och vissa vill skjuta upp införandet ytterligare. Sverige och Nederländerna har varnat för att fler förseningar riskerar att försvaga EU:s klimatmål, och nu väntar förhandlingar med Europaparlamentet innan beslut kan fattas.

Studie: EU:s kemikalielagstiftning minskar farliga ämnen men pressar företag

EU:s kemikalielagstiftning bidrar till att minska användningen av farliga ämnen och främjar övergången till mindre skadliga alternativ, enligt en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet. Studien har analyserat hur regelverk som Reach- och CLP-förordningarna påverkar företags användning av farliga ämnen samt deras konkurrenskraft och innovationsförmåga. Intervjuer med företag inom bland annat fordons-, elektronik-, kemi-, stål- och batteriindustrin visar att flera särskilt farliga ämnen har fasats ut. Samtidigt pekar företagen på bristande harmonisering mellan regelverk, komplexa rapporteringskrav och korta övergångsperioder som hinder. Studien lyfter att tydliga tidshorisonter, bättre samordning och ökad vägledning kan stärka innovations- och substitutionsarbetet.

EU:s utsläpp ökade under tredje kvartalet

EU:s säsongsjusterade utsläpp av växthusgaser ökade med 1,1 procent under tredje kvartalet 2025 jämfört med föregående kvartal och uppgick till 828 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Samtidigt steg EU:s BNP med 0,4 procent under samma period. Jämfört med tredje kvartalet 2024 var utsläppen oförändrade, medan BNP ökade med 1,6 procent. De största ökningarna noterades i hushållssektorn, där utsläppen steg med 3,6 procent, samt i tillverkningsindustrin med 1,4 procent, medan sektorn för el, gas, värme och kyla minskade med 0,8 procent. Uppgifterna har publicerats av Eurostat och bygger på säsongsjusterade kvartalsvisa uppskattningar per ekonomisk aktivitet.

Förslag att koppla gratis utsläppsrätter till investeringar

EU:s tidigare klimatchef Jos Delbeke föreslår att industrins gratis utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet ETS ska kopplas till fortsatta investeringar i utsläppsminskningar. I en intervju med Euractiv säger Jos Delbeke att gratis tilldelning kan fortsätta, förutsatt att företagen genomför klimatåtgärder. Han anser att detta är viktigare än att främst förlita sig på konkurrensskydd genom EU:s koldioxidtull CBAM. Samtidigt varnar Jos Delbeke för att koldioxidpriset inom ETS kan stiga kraftigt. Han föreslår därför åtgärder för att dämpa prisökningar och minska negativa effekter för industrin.

EU backar om totalförbud mot bly i kulammunition

EU-kommissionen går vidare med arbetet om att begränsa bly i ammunition men föreslår i nuläget inget totalförbud mot bly i kulammunition för jakt. Det framgår efter att REACH-kommittén diskuterat ett reviderat förslag i december 2025. Flera medlemsländer välkomnade förlängda övergångsperioder, medan andra uttryckte oro för konsekvenser och tidsplan. EU-kommissionen har begärt in skriftliga synpunkter till den 15 januari 2026 och frågan tas upp igen vid nästa möte i februari. Processen på EU-nivå pågår fortfarande och något slutligt beslut är ännu inte fattat.

Ekoförsäljningen ökar i Europa men minskar i Sverige

Försäljningen av ekologiska livsmedel i Europa ökade med 4,1 procent under 2024 och uppgick till 58,7 miljarder euro, enligt Research Institute of Organic Agriculture. Tyskland var den största marknaden med 17,0 miljarder euro i försäljning, följt av Frankrike med 12,2 miljarder euro och Italien med 5,2 miljarder euro. Schweiz hade högst konsumtion per capita i världen med 481 euro per person samt den högsta marknadsandelen för ekologiskt på 12,3 procent.
Samtidigt minskar den ekologiska andelen i svenska matbutiker och uppgår till 3,7 procent efter flera års nedgång, enligt Svensk Dagligvaruhandel i Sverige.

Rysk fosfor konkurrerar ut cirkulära alternativ

EU importerade fosforprodukter från Ryssland till ett värde av cirka 9,2 miljarder kronor under 2025, trots det pågående kriget i Ukraina. Det visar preliminära siffror från EU-kommissionen som analyserats av miljöföretaget Ragn-Sells. Ryssland stod för omkring 21 procent av EU:s totala import av fosforgödsel och fosfater, medan den största leverantören var Marocko med cirka 16,2 miljarder kronor av en total import på omkring 43 miljarder kronor.

Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells Group, och Jan Svärd, vd för EasyMining, varnar för att Europas beroende av importerad fosfor innebär en sårbarhet och risk för framtida brist. Samtidigt har EU infört flera sanktionspaket mot Ryssland sedan 2022, men gödsel och fosforprodukter har i stor utsträckning undantagits från direkta importförbud med hänvisning till livsmedelsförsörjningen.