Guide: Så förbereder du dig för de nya konsumentreglerna

Särskilt uppmärksammas så kallade framtidslöften. Påståenden om exempelvis klimatneutralitet eller nettonoll ska enligt förslaget bara vara tillåtna om de stöds av tydliga, objektiva och verifierbara åtaganden i en konkret genomförandeplan som är allmänt tillgänglig.

För företag innebär detta att marknadsföring, hållbarhetskommunikation och klimatmål i högre grad behöver hänga ihop med faktiska planer, investeringar och uppföljning. Även jämförelsetjänster och rankingar som bygger på hållbarhetskriterier omfattas av nya transparenskrav.

Utredningen föreslår också utökade informationskrav i samband med konsumentavtal, både i fysisk handel och e-handel. Företag ska bland annat tydligare informera om:

• sitt lagstadgade ansvar för fel på varan, genom ett harmoniserat EU-meddelande

• tillverkarens eventuella garantier som sträcker sig längre än två år

• produktens reparerbarhetsindex, om ett sådant finns

• tillgång till reservdelar, reparationsanvisningar och eventuella reparationsbegränsningar

• hur länge programvaruuppdateringar tillhandahålls för produkter med digitala delar

För avtal som ingås via webbplats ska även information om miljövänliga leveransalternativ lämnas.

För många företag innebär detta att produktinformation, webbinnehåll och interna informationsflöden behöver uppdateras och kvalitetssäkras – ofta i nära samarbete mellan hållbarhet, juridik, inköp och IT.

Längre ansvarstid vid reparation

I konsumentköplagen föreslås att ansvarstiden för fel på en vara förlängs från tre till fyra år om säljaren väljer att reparera varan i stället för att byta ut den. Syftet är att göra reparation till ett mer attraktivt alternativ för konsumenten.

För företag som säljer konsumentprodukter kan detta påverka kalkyler, garantiåtaganden och val mellan reparation och omleverans. Utredningen föreslår också att konsumenten tydligt ska informeras om denna förlängda ansvarstid vid reparation.

En av de mer genomgripande nyheterna är förslaget om en helt ny lag om reparation av konsumenters varor. Lagen ska omfatta vissa produktgrupper som redan regleras i EU-lagstiftning om reparerbarhet, exempelvis vitvaror, dammsugare, smarttelefoner, surfplattor och bildskärmar.

Enligt förslaget ska tillverkare vara skyldiga att reparera dessa varor på begäran av konsument, mot ett skäligt pris och inom skälig tid. Det införs även förbud mot avtalsvillkor och teknik som försvårar reparation, samt krav på att reservdelar och verktyg ska tillhandahållas till rimliga villkor.

För företag med egna varumärken, eller som importerar produkter till EU, innebär detta nya juridiska och praktiska krav på eftermarknad, serviceorganisation och leverantörsavtal.

Så kan företag börja förbereda sig

Även om lagförslagen ännu inte är beslutade pekar utredningen tydligt ut färdriktningen. För företag kan det därför redan nu vara relevant att:

• kartlägga vilka miljö- och hållbarhetspåståenden som används i marknadsföring

• säkerställa att framtidsmål har tydlig dokumentation och uppföljning

• se över produktdata kopplat till reparerbarhet, reservdelar och livslängd

• analysera hur en utökad reparationsskyldighet påverkar affärsmodell och leverantörskedjor

• samordna juridik, hållbarhet, marknad och produktutveckling i förberedelsearbetet

Utredningen är nu ute på remiss och förslagen kan komma att justeras innan eventuell lagstiftning beslutas. Men om tidsplanen håller kan de nya reglerna börja gälla redan vid årsskiftet 2026/2027 – vilket gör 2026 till ett viktigt förberedelseår.