Stockholm Exergi om EU:s nya klimatförslag: ”Ett avgörande besked”

Juridik EU-kommissionens nya skrivningar om internationella kolkrediter väcker reaktioner hos Stockholm Exergi, som just nu bygger en fullskalig BECCS-anläggning i Stockholm. Bolaget ser tecken på att permanenta minusutsläpp får en tydligare plats i EU:s klimatpolitik – något som kan få stor betydelse för framtiden.

Stockholm Exergi om EU:s nya klimatförslag: ”Ett avgörande besked”
Johan Börje. Foto: Pressbild / Stockholm Exergi / Adobe Stock

Stockholm Exergi har sedan juni 2025 byggt på en fullskalig anläggning för koldioxidlagring från biomassa, en så kallad BECCS-anläggning, vid det biobränsleeldade kraftverket Värtaverket i Stockholm. Anläggningen väntas vara klar 2028 och kan då fånga upp cirka 90 procent av den biogena koldioxid som annars skulle släppas ut och därmed skapa permanenta minusutsläpp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Under förra veckan föreslog EU-kommissionen att det ska bli möjligt att räkna ner ett lands utsläpp med kolkrediter – nu även utanför EU:s gränser. Frågan har sen tidigare skapat oro, bland annat på Stockholm Exergi, i och med att de billigare internationella krediterna kan konkurrera ut mer kostsamma men permanenta lösningar som bio-CCS. Den oron var konkret och välgrundad, berättar Johan Börje, ansvarig för BECCS marknadsutveckling på Stockholm Exergi.

Men efter att ha analyserat kommissionens senaste rapport, ser Johan Börje tecken på att EU-kommissionen förstått den risken – och har valt en väg som minimerar den. Han menar att det finns en mening i rapporten som är helt avgörande.

– Det är den viktigaste meningen i hela dokumentet skulle jag vilja säga. ’These international credits should not play a role for compliance in the EU carbon market’, citerar han för Miljö & Utveckling.

I resten av dokumentet framgår det också att EU-kommissionen menar att EU-baserade permanenta minusutsläpp ska integreras i ETS, EU:s utsläppshandelssystem. Johan Börje menar att kommissionen har velat ge medlemsländerna ökad flexibilitet – utan att slå undan benen på den typen av projekt som Stockholm Exergi jobbar med.

Stockholm Exergi är i dagsläget verksamt på den frivilliga marknaden, men ser på sikt att affärsmodellen är beroende av att negativa utsläpp i form av permanenta minusutsläpp ges en plats inom EU:s reglerade klimatpolitik, till exempel utsläppshandeln.

– På den frivilliga marknaden är det ju fundamentalt opåverkat. Men det viktiga steget för den här marknadens vidare utveckling är ju hur det kommer in i compliance-strukturen, säger Johan Börje.

Då är kopplingen till ETS som är avgörande, menar han. För att det ska finnas långsiktiga och stabila incitament att investera i permanenta minusutsläpp krävs en tydlig och bred efterfrågefunktion – och den uppstår inte utan politisk styrning.

– Med ETS integration blir det en efterfrågefunktion i en compliance-struktur. Det är bra för branschen, säger han.

Faran, enligt Johan Börje, vore om de internationella kolkrediterna eller icke-permanenta minusutsläpp tilläts konkurrera direkt inom EU:s utsläppshandel. Det skulle göra det billigare för företag att köpa sig fria från utsläpp, i stället för att investera i permanenta lösningar.

– Gör man det här fel så underminerar man industrin. Och det kan inte Europa göra, då kommer vi inte fullt ut kompensera kvarvarande fossila utsläpp och nå våra klimatmål. Då blir det ingen industri, säger han.

Men så som skrivningen från EU-kommissionen ser ut nu är inte förslaget ett bakslag för branschen. Tvärtom menar Johan Börje att det är ett steg framåt.

– Jag gör inte bedömningen att med den text som kommissionen har beskrivit att våra förutsättningar försämras, utan tvärtom faktiskt har förutsättningarna accelererats.

Framöver återstår politiska förhandlingar inom både parlamentet och rådet, och Johan Börje är medveten om att detaljerna ännu är öppna. Men enligt honom är det uppmuntrande att EU-kommissionen sänder tydliga signaler.

– Den här meningen är bålverket mot det. Den är så att säga bålverkets mot att permanenta removals slås ut. Och i kombination med den tydliga signalen att permanent removal ska in i ETS, så betyder det att investerare och företag får en synlig signal om att det här är en del av politiken och därmed vågar gå vidare med investeringar och köp.

Frågan om hur internationella krediter kan tillämpas inom ramen för EU:s klimatpolitik är fortfarande öppen. Men Johan Börje understryker att det är ett politiskt vägval.

– Om man tillämpar det på ett ogenomtänkt sätt så är man snart inne på en bana där man inte har en klimatpolitik som fungerar långsiktigt. Det går inte att tänka bort permanenta removals och tro att vi ska lösa klimatfrågan, säger han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste