9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Regeringen öppnar också för att internationella utsläppskrediter enligt Parisavtalets artikel 6 ska kunna användas efter 2030, motsvarande tre procentenheter av målet. Krediterna ska enligt regeringen ha hög miljöintegritet och inte minska trycket på industrin att minska sina egna utsläpp.

Faktapromemorian är ett dokument där regeringen redovisar EU-förslag för riksdagen och anger sin preliminära position inför förhandlingarna i ministerrådet.

Läs regeringens faktapromemoria

Bilindustrin: EU:s koldioxidmål för bilar är inte längre realistiska

Europeiska bil- och leverantörsorganisationer varnar för att EU:s utsläppsmål för personbilar till 2030 och 2035 inte längre är genomförbara. I ett brev till kommissionsordförande Ursula von der Leyen skriver Ola Källenius, vd för Mercedes-Benz och ordförande för ACEA, samt Matthias Zink från CLEPA, att målen kräver en omkalibrering för att samtidigt värna EU:s industriella konkurrenskraft och försörjningskedjor. De pekar på utmaningar som Europas beroende av Asien för batterier, ojämn laddinfrastruktur, höga elpriser och handelstullar. Brevet betonar behovet av teknikneutralitet och större utrymme för plug-in-hybrider. Industrin efterlyser nu mer flexibla och marknadsdrivna regler inför den kommande översynen av CO₂-standarderna.

Läs brevet till Ursula von der Leyen

EU söker nya experter till plattform för hållbara finanser

EU-kommissionen söker nya medlemmar till den tredje mandatperioden för Platform on Sustainable Finance, med start 2026. Plattformen spelar en central roll i utvecklingen av EU:s taxonomi och regelverk för hållbara investeringar. Marie Baumgarts, tidigare svensk ledamot och hållbarhetsexpert på KPMG, uppmanar svenska aktörer att söka och betonar möjligheten att påverka EU:s gröna omställning direkt. Upp till 35 medlemmar ska utses, varav 28 via öppen ansökan som är öppen till 10 september 2025. Plattformen arbetar bland annat med att förenkla tekniska kriterier, följa upp kapitalflöden och utveckla nya miljömål. Arbetet kräver både bred kompetens och systemtänk, samt engagemang i ett europeiskt nätverk av experter.

Läs intervjun med Marie Baumgarts

Echa öppnar för fler undantag i nytt PFAS-förslag

EU:s kemikaliemyndighet Echa har presenterat en uppdatering av sitt förslag om att kraftigt begränsa PFAS-ämnen. Den nya versionen inkluderar fler undantag från det tidigare föreslagna totalförbudet, bland annat möjligheten att fortsätta producera PFAS för export. Detta får kritik från Chemsec, som kallar det ”fullständigt förkastligt”. Förslaget har utökats till att omfatta fler sektorer, däribland tekniska textilier, militär användning och medicinska förpackningar. PFAS tillåts enligt förslaget även i återvunnen plast i upp till 23 år, vilket också kritiseras. Kemikalieinspektionen, som varit med och utformat förslaget, betonar att svåra avvägningar gjorts utifrån vetenskaplig grund och samråd.

Läs mer om reaktionerna på Echas förslag

Sverige skjuter upp delar av CSRD – remiss skickad till Lagrådet

Regeringen har lämnat in en remiss till Lagrådet med förslag om att senarelägga delar av införandet av det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering, CSRD. Förslaget innebär att kraven för vissa företag skjuts upp i väntan på att EU:s regelverk färdigställs. De största noterade bolagen med över 500 anställda påverkas inte av förändringen. För mindre företag kan det innebära både mer tid och enklare regelverk. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 31 december 2025.

Skanska föreslår reformer för mer hållbar offentlig upphandling i EU

Inför EU:s översyn av upphandlingsregler 2026 föreslår Skanska sju reformer för att stärka hållbarhet och kvalitet i offentlig upphandling. I rapporten Procurement for Impact menar företaget att dagens regelverk alltför ofta prioriterar lägsta pris på bekostnad av långsiktig hållbarhet. Bland förslagen finns obligatoriska hållbarhetskriterier, bindande klimatmål för materialval, samt fokus på livscykelvärde snarare än kostnad. Skanska föreslår även ökad användning av strategiska upphandlingsformer, stärkt kompetens hos offentliga upphandlare och bättre samverkan. Rekommendationerna bygger på bolagets erfarenheter från projekt i EU, Storbritannien, Norge och USA.

Efrag förklarade förenklingarna i ESRS

Efrag har presenterat ett förenklat förslag till ESRS, där bland annat den dubbla väsentlighetsanalysen får ny struktur och antalet datapunkter minskar. I ett webbinarium nyligen gav Efrag och GHG-protokollet en unik inblick i vad som väntar när de europeiska hållbarhetsstandarderna förenklas.

Alla frivilliga upplysningskrav tas bort, medan en ny modell för dubbel väsentlighet introduceras med fokus på top-down-analys, uppskattningar och berättande beskrivningar. Den tidigare bilagan om minimiupplysningar ersätts av ett tydligare avsnitt med generella krav. Dessutom stärks kopplingen till GHG-protokollet, vilket underlättar för företag som rapporterar enligt båda systemen. Förstabolag uppmanas fortsätta enligt befintlig metodik, medan bolag i våg två bör påbörja arbetet utifrån de nya riktlinjerna. För småföretag i värdekedjan väntas ökade datakrav, även om de inte direkt omfattas av CSRD.

EU-dom kan stoppa avverkning under fåglars häckningstid

En ny dom från EU-domstolen kan få stora konsekvenser för svenskt skogsbruk. Domstolen slår fast att avverkning i fågelrika områden med omkring tio häckande par per hektar omfattas av fågeldirektivets förbud. Bakgrunden är ett estniskt fall där landets högsta domstol begärt vägledning om hur direktivet ska tolkas. EU-domstolen bedömer att själva risken för att bon eller ungar förstörs räcker för att utlösa förbudet. I praktiken innebär det att svensk skogsavverkning kan behöva skjutas upp i vissa områden under häckningssäsongen. Sverige kan nu behöva anpassa sin tillämpning av direktivet för att undvika överträdelser.

Rekordår för skogsbränder i EU – över en miljon hektar har brunnit

Över en miljon hektar mark har hittills brunnit i EU under 2025, vilket gör året till det värsta sedan mätningarna började 2006. Enligt nyhetsbyrån AFP, som analyserat data från det europeiska systemet Effis, hade 1 015 731 hektar brandhärjats fram till den 21 augusti. Spanien är hårdast drabbat med över 400 000 hektar och fyra dödsoffer, följt av Portugal med nästan 274 000 hektar. Även Cypern, Tyskland och Slovakien har upplevt rekordbränder. Rumänien och Frankrike är också bland de länder som drabbats hårt. Situationen förvärras av fortsatt höga temperaturer och torka.