7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Dessa ändringar föreslås:

• DNSH-kriterierna, Do No Significant Harm, ska göras enklare att använda, särskilt när det gäller retroaktiva bedömningar. Förbättrad vägledning och klargöranden planeras för att underlätta rapportering. Dessutom ska de utvecklas för att inkludera fler aktiviteter. Med det menas verksamheter eller processer som kan bedömas utifrån deras bidrag till hållbarhet.
• Nya aktiviteter föreslås. Bland annat ska Gruvdrift för klimatförändringsbegränsning inkluderas.
• Befintliga aktiviteter ska uppdateras. Bland annat ska tröskelvärden för koldioxid ska anpassas efter klimatmål till 2050.

Plattformen för hållbara finanser har nu inlett ett samråd där berörda parter får tycka till om ändringarna. Ännu ligger dock inget färdigt förslag på bordet.

ECB dömer ut CSRD och taxonomin i ny rapport

I en rapport som släpptes under onsdagen skriver ECB att EU:s regelverk för att styra privata investeringar mot hållbara ändamål är otillräckliga. Risken är, enligt banken, att de omfattande rapporteringskraven leder till bristande efterlevnad och därför inte får önskad effekt. Detta då syftet med CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är att investerare ska kunna bedöma hur hållbara företag är utifrån innehållet i deras hållbarhetsrapporter. 


Vad gäller taxonomin, menar banken att de höga kraven för att en verksamhet ska klassas som ”grön”, kan utesluta möjliga investeringar till hållbara ändamål.

Banken skriver att regelverk som CSRD och taxonomin bör förenklas för att uppnå önskad effekt. Detta är i linje med Europeiska kommissionens pågående arbete med en så kallad Omnibuslag som syftar till att slå samman CSRD, CSDDD och taxonomin.

EU:s hållbarhetsregler hotas av amerikansk kritik och politiskt tryck

EU:s lag om företagsansvar, CSDDD, möter starkt motstånd från amerikanska företag och politiska aktörer. Direktivet kräver att företag med över 450 miljoner euro i omsättning i EU kartlägger och åtgärdar miljö- och människorättseffekter i sina värdekedjor. Brott mot reglerna kan ge böter på upp till 5 procent av företagets globala omsättning.

Amerikanska branschorganisationer som handelskammaren US Chamber of Commerce kallar reglerna ett hot mot konkurrenskraft och investeringar. Med Donald Trump tillbaka som president i slutet på januari ökar trycket, då han signalerat hårdare handelsstrategier mot EU, inklusive tullar och sanktioner. John Morton, på investeringsfirman Pollination, varnar dock för om EU skulle lätta på sina hållbarhetsambitioner.

– Eftergifter skulle vara en mycket farlig väg för EU. Världen är i ett mycket bättre skick tack vare de framsteg inom klimatet som gjordes under Trumps första mandatperiod av europeiska företag, reglerare och lagstiftare, säger han till Sustainable Views.

Snart införs EU:s lönedirektiv – därför ska du smygstarta redan nu

Från och med sommaren 2026 måste arbetsgivare i Sverige följa EU:s lönetransparensdirektiv. Syftet är att minska lönegapet mellan män och kvinnor genom att öka insynen i hur löner fastställs. Direktivet kräver bland annat att arbetsgivare redovisar kriterier för lönesättning och rapporterar löner för att visa att skillnader är motiverade på icke-diskriminerande grunder.

Anita Rae, vd på jobbsökarsajten Jobbland, menar att arbetsgivare borde tillämpa kraven i direktivet redan nu. Hon pekar på att jobbannonser som visar lönespann får fler ansökningar.

– Det är ett sätt att stå i framkant och visa att man vågar vara transparent, säger hon till Miljö & Utveckling.

Trots fördelarna är endast fem procent av annonserna på Jobblands plattform transparenta med löner. Företag är ofta skeptiska och oroar sig för att avslöja interna löneskillnader. Men Anita Rae menar att öppenhet stärker arbetsgivares konkurrenskraft.

– Det visar en jämlik företagskultur och leder till en effektivare rekrytering.

Biljättar går samman för att undvika utsläppsböter

I början av året började EU:s nya utsläppskrav för bilar och lätta lastbilar att gälla. Det innebär att fordonstillverkare som inte klarar av kraven riskerar miljardbelopp i böter, och under hösten har billobbyister kämpat för att få EU att sänka kraven – men utan framgång. Det är framför allt kravet på att utsläppen i år ska ha minskat med 15 procent jämfört med 2021 som bedöms som svårt att nå.

För att undvika böter skapas det nu en ny form av samarbete mellan fordonstillverkare. I praktiken innebär det att tillverkare som Toyota, Ford, Mazda och Subaru, som har svårt att nå kraven, går samman med tillverkare som når kraven som Tesla, Volvo och Polestar i en slags utsläppshandel. Med andra ord innebär det att fordonstillverkare med låga utsläpp får klirr i kassan, samtidigt som de med höga utsläpp slipper böter.

Att bilmärken kan samarbeta för att minska utsläppen kritiseras samtidigt av märken som BMW och Renault, som menar att det riskerar att försvaga den europeiska fordonsindustrin.

Här är miljöprojekten som får EU:s pandemipengar


Nyligen fick Sverige sin första utbetalning från EU:s återhämtningsfond som upprättades i samband med pandemin. Ekonomistyrningsverket har listat de 100 mottagare som fick mest pengar.

Totalt rör det sig om 18 miljarder, varav 2,5 miljarder gick till Naturvårdsverket för skydd av värdefull natur. Myndigheten fick med andra ord hela 14 procent av den totala summan.
Här är de fem miljörelaterade projekt som fick mest pengar:

1. Naturvårdsverket
   För skydd av värdefull natur: 2,5 miljarder kronor.
2. H2GS AB
   Investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 324,3 miljoner kronor.
3. Gasum AB
   Lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 307,0 miljoner kronor.
4. HYBRIT Development AB
   Investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 241,5 miljoner kronor.
5. Tekniska verken i Linköping AB
   Lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 193,0 miljoner kronor.
   Investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 3,2 miljoner kronor.
   Totalt: 196,2 miljoner kronor
   

Förslag på nya kategorier för gröna fonder

EU:s plattform för hållbara finanser vill göra om kategoriseringen av gröna fonder enligt SFDR, Sustainable Finance Disclosure Regulation. Det nya förslaget är att dela in fonderna i fyra kategorier. Dessa kategorier innehåller minimikriterier, definierade mål och mätbara KPI:er. Syftet är att förenkla och skapa en större transparens kring reglerna för hållbar finansiering.  

Plattformen rekommenderar att fonderna delas in utifrån följande kategorier:

• Hållbara. Investeringar som är förenliga med EU:s taxonomi, samt hållbara investeringar utan betydande skadliga verksamheter eller tillgångar baserat på en mer kortfattad definition som är förenlig med EU:s taxonomi.
• Omställning. Investeringar eller portföljer som stöder övergången till nettonollutsläpp och en hållbar ekonomi, för att undvika inlåsning av koldioxid, enligt EU-kommissionens riktlinjer för övergångsfinansiering.
• ESG-sparande. Investeringar som utesluter betydande skadliga verksamheter, samt investeringar med bättre miljömässiga och sociala kriterier eller tillämpning av olika hållbarhetsaspekter. 
• Oklassificerade. Alla andra produkter ska identifieras som oklassificerade produkter.