6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Förslaget gäller följande aktörer:

• Transportörer med hemvist inom och utanför EU som transporterar plastpellets inom unionen.
• Företag som ansvarar för rengöring av plastpelletsbehållare och tankar.
• Avsändare, operatörer, agenter och befälhavare på havsgående fartyg.
• Ekonomiska aktörer som hanterar plastpellets i mängder över fem ton inom EU.

Ministerrådets fokus har legat på att förhindra att pellets släpps ut i vatten. Därför ska nya regler gälla vid sjötransport som ska säkerställa att plasten förvaras i hållfasta förpackningar.

Ny förpackningslag utmålas som hot mot svenska pantsystemet

På måndagen röstade EU:s ministerråd igenom ”förordningen om förpackningar och förpackningsavfall”, som nu blir bindande för alla EU-länder. Branschorganisationen Sveriges Bryggerier välkomnar beskedet, men är kritiska mot det faktum att förordningen hotar det svenska pantsystemet.

Enligt organisationen investeras omkring 100 miljoner kronor varje år för att förbättra pantsystemet, som de menar placerat Sverige i toppklass när det kommer till återvinning. 84 procent av alla dryckesförpackningar i Sverige är idag aluminiumburkar och PET-flaskor, varav 90 procent samlas in tack vare pantsystemet. Att riva upp det vore enligt Sveriges Bryggerier detsamma som att slänga en stor klimatinvestering i sjön. Samtidigt har de svårt att se den folkliga viljan att släpa dryckesbackar fram och tillbaka från affären.

Det svenska pantsystemet bygger på att flaskor och burkar krossas för att därefter återvinnas. Det går inte ihop med EU:s nya krav på att 10 procent av alla dryckesförpackningar som säljs i Sverige ska vara återfyllningsbara förpackningar till 2030. Till 2040 uppgår den siffran till 40 procent. Nu hoppas Sveriges Bryggerier på ett nationellt undantag i lagstiftningen.

Avskogningsförordningen får formellt ja

Under tisdagen tog EU-parlamentet det slutgiltiga steget om att skjuta upp avskogningsförordningen genom en omröstning i EU-parlamentet. Egentligen skulle förordningen ha börjat gälla från och med den 30 december 2024. Men nu ska den istället börja gälla den 30 december 2025.

Framskjutningen kommer efter larm från näringslivet som menade att det inte fanns tillräckligt med tid för att förbereda sig. Förordningen kräver nämligen att en rad produkter på EU:s inre marknad inte får ha bidragit till avskogning. Beslutet att flytta på införandet togs informellt efter ett möte mellan ministerrådet och EU-parlamentet den tredje december. Nu kvarstod bara omröstningen i EU-parlamentet under tisdagen, då 546 ledamöter röstade för förslaget och 97 röstade emot.

EU inför ny märkning för flygutsläpp

EU lanserar en ny utsläppsmärkning, Flight Emissions Label, FEL, för att ge resenärer tydligare information om koldioxidutsläpp vid flygresor. Från juli 2025 kan flygbolag både inom och utanför EU frivilligt ansluta sig till FEL. Märkningen ska standardisera beräkningen av utsläpp genom en metod som tar hänsyn till flygplanstyp, passagerarantal, fraktvolym och bränsleanvändning.

Resenärer kommer kunna se utsläppsnivåer för flygningar, i kilogram koldioxidekvivalenter, vilket ska underlätta mer medvetna val. En logotyp visas vid biljettköp för att garantera tillförlitlighet och motverka missvisande miljöpåståenden.

EU höjer målen för förnybar energi till havs

EU-länderna har nu uppdaterat sina mål för utbyggnad av förnybar energi i de havsområden som omger unionen. Med detta avses både vindkraft och vattenkraft ute till havs.

Medlemsstaterna kom överens om ett slutmål till 2050 då kapaciteten från dessa energislag ska uppgå till 360 gigawatt. Även ett delmål till 2030 beslutades då havsbaserad förnybar energi ska utgöra 88 gigawatt. I dag ligger motsvarande siffra på cirka 20 gigawatt.

Målen har tagits fram med hänsyn till ländernas nationella energi- och klimatplaner. Även förutsättningarna för vindkraft i de utpekade havsområdena, exempelvis den lokala miljön, har tagits i åtanke. Samtidigt påpekar EU-kommissionen att dessa mål inte är bindande och kan ändras av medlemsländerna.

Läckta brev visar: Tyskland vill försvaga CSRD

Flera tyska ministrar har skickat ett brev till EU-kommissionen där de uppmanar till ändringar i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) för att minska bördan för företag. Ministrarna föreslår bland annat att små företag ska befrias från rapporteringskraven och att slutdatumet för att lämna in CSRD-rapporter skjuts fram från 2025 till 2027.

I brevet från den tyska regeringen föreslås bland annat att antalet datapunkter i European Sustainability Reporting Standards (ESRS) halveras, att små och medelstora företag befrias från informationsförfrågningar och att rapporteringsskyldigheter för stora företag skjuts upp till 2027. Andra förslag inkluderar att skapa en enklare rapporteringsstandard för mycket små företag och införa en ”Once-only-princip”, där företag endast rapporterar data en gång till en myndighet.

Ministrarna vill också samordna CSRD med andra EU-rapporteringskrav för att skapa ett enhetligt system. Förslagen kopplas till EU:s så kallade omnibuslag, där CSRD, taxonomin och Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDD) kan komma att samordnas under ett gemensamt regelverk.