8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

– Våra lantbrukare står inför växande utmaningar. Därför presenterar vi idag en omfattande strategi som gör jordbruket mer attraktivt, mer motståndskraftigt och mer hållbart, sade Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen i ett uttalande. 

Lantbrukarnas riksförbund LRF välkomnar visionen. Bland annat är de positiva till att EU-kommissionen vill fokusera mer på lokala lösningar och morötter, snarare än piskor. I visionen anges det att det ska skapas mindre tvingande regler som innebär krångel och mer incitament som skapar engagemang.

Kommissionen meddelade att man senare under 2025 även kommer att föreslå ett förenklingspaket för den nuvarande jordbrukslagstiftningen, tillsammans med en EU-strategi för digitalisering inom jordbruket.

Riksdagen godkänner EU-förordning om koldioxidsnåla fartygsbränslen

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om en ny lag som kompletterar EU:s förordning om förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport. EU-förordningen, som började gälla den 1 januari 2025, inför gränsvärden för fartygs årliga växthusgasutsläpp och krav på användning av landström i hamn.

Den nya svenska lagen reglerar när svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot förordningen och vilka befogenheter tillsynsmyndigheten har. Regeringen får även rätt att utfärda föreskrifter om sanktionsavgifter för mindre överträdelser.

Två reservationer från Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslogs. De hade föreslagit högre sanktionsavgifter och ökade resurser till Transportstyrelsen, som utses till tillsynsmyndighet.

Den nya lagen träder i kraft den 1 mars 2025.

EU:s rådgivare: Inkludera koldioxidborttagning i EU:s utsläppshandel

I en ny rapport, publicerad av European Scientific Advisory Board on Climate Change, beskrivs nyckelåtgärder för att påskynda arbetet med koldioxidborttagning. Rapporten betonar teknikens potential att driva innovation, återställa ekosystem och skapa ekonomiska möjligheter. Ett av förslaget i rapporten är att integrera koldioxidborttagning i EU:s handelssystem med utsläppsrätter.

Koldioxidborttagning har varit omdiskuterat, där organisationer och experter varnar för att förlita sig för mycket på tekniken för att minska utsläppen av växthusgaser. Men EU-kommissionen har identifierat tekniken som avgörande för att nå målet om nettonollutsläpp till 2050. Ett av förslaget i rapporten är att integrera koldioxidborttagning i EU:s handelssystem med utsläppsrätter.

Nya EU-regler för minskat matsvinn och textilavfall

Matsvinnet ska minska med mellan 10 och 30 procent till 2030. 10 procent inom livsmedelsförädling och tillverkning, och 30 procent inom detaljhandeln, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll. Det har EU-parlamentet och ministerrådet enats om i en provisorisk överenskommelse. De har också enats om nya regler för minskat avfall inom textilindustrin. Bland annat införs krav på att tillverkare och modeföretag ska betala för insamling och hantering av textilavfall. De nya reglerna väntas särskilt påverka snabbmodekedjor och näthandelsföretag. 

Så mycket EU-lån fick Sverige för grön omställning

Under 2024 lånade svenska företag och kommuner totalt 22 miljarder kronor av Europeiska Investeringsbanken, EIB. Mer än 65 procent gick enligt banken till insatser för att stödja den gröna omställningen. Lånen har, enligt beräkningar, gjort att 32 000 arbetstillfällen kunnat bibehållas.

– Sverige har kommit långt i den gröna omställningen, men arbetet är långt ifrån färdigt. Som EU:s klimatbank är vi stolta över att accelerera satsningar inom förnybar energi, elektrifiering och andra klimatfrämjande insatser – och vi kommer att fortsätta stödja investeringar som gör verklig skillnad för klimatet och samhället, säger EIB:s vicepresident Thomas Östros i ett uttalande.

Hård debattstrid om klimatpolitiken i EU

Isabella Lövin (MP) och Alice Teodorescu Måwe (KD), båda Europaparlamentariker, möts i Dagens industri i en skarp debatt om klimatpolitiken i EU. Isabella Lövin kritiserar Moderaterna och Kristdemokraterna för att underminera den gröna omställningen och menar att deras politik hotar Europas industriella konkurrenskraft. Alice Teodorescu Måwe svarar med att hävda att Miljöpartiets politik kväver Europas ekonomi och driver företag ur EU. 

Isabella Lövin argumenterar för att den svenska industrins framgång inom klimatomställningen bygger på långsiktiga politiska beslut och tydliga spelregler. Hon menar att Moderaterna och Kristdemokraterna nu riskerar att bromsa utvecklingen genom att vilja luckra upp klimatlagar, skjuta upp klimattullar och försvaga företags hållbarhetsrapportering. Enligt Isabella Lövin är det just en ambitiös klimatpolitik som gynnar europeisk industri och säkrar dess konkurrenskraft globalt. 

Alice Teodorescu Måwe motsätter sig denna bild och menar att EU:s överreglerade klimatpolitik snarare skadar industrin än stärker den. Hon pekar på att EU:s ekonomi stagnerat medan USA och Kina växer och anser att Miljöpartiets politik leder till att företag flyttar sin produktion utanför Europa. Hon kritiserar också det tidigare motståndet mot kärnkraft och menar att det bidragit till dagens instabila energiförsörjning.

Splittrat Europa kring omnibus-förslaget

Nästa vecka planerar EU-kommissionen att lägga fram förslaget om den så kallade omnibus-lagen med förenklingar av regelverk som CSRD och CSDDD. Läckta dokument visar att förslaget kan komma att försenas något, men i så fall bara någon vecka.

I Europa är diskussionerna i full gång och de stora länderna är splittrade i frågan. Spanien och Italien driver en linje där de vill att så mycket som möjligt av de resan fastslagna reglerna i CSRD behålls. Tyskland och Frankrike driver en motsatt linje och vill se stora förändringar och dessutom skjuta fram både CSRD och due diligence-lagstiftningen CSDDD.

Syftet med förenklingarna i omnibus-paketet uppges av EU-kommissionen vara att minska regelbördan för europeiska företag och göra dem mer konkurrenskraftiga gentemot omvärlden.

EU:s utsläpp minskade – BNP ökade

EU:s utsläpp av växthusgaser uppgick till 767 miljoner ton koldioxidekvivalenter under tredje kvartalet 2024, en minskning med 0,6 procent jämfört med samma period 2023. Samtidigt steg EU:s bruttonationalprodukt, BNP, med 1,3 procent. Det visar Eurostats kvartalsvisa uppskattningar av växthusgasutsläpp kopplade till ekonomisk aktivitet.

Största utsläppsminskningarna per sektor:

• El- och gasförsörjning: -6,7 %

• Transport och lagring: -0,9 %

Totalt minskade utsläppen i 16 EU-länder, med de största nedgångarna i:

• Österrike: -7,8 %

• Ungern: -3,3 %

• Danmark: -2,8 %

Fyra av dessa länder – Ungern, Österrike, Estland och Rumänien – hade samtidigt en nedgång i BNP, medan de övriga tolv lyckades minska utsläppen trots ekonomisk tillväxt. Dit hör bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna.