5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Juridik & Politik Veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ Han tar över efter Timmermans
✔ Tyskland riskerar miljardböter för missade klimatmål
✔ Rapport: Få företag redo för EU:s rapporteringskrav
✔ Regeringen döljer sin klimatpolitik för EU
✔ Så förbereder du dig inför EU:s klimattullar

5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
Foto:

Han tar över efter Timmermans

Frans Timmermans, som har varit EU-kommissionens vice ordförande sedan 2014, har nu formellt lämnat sin post för att ta upp kampen om att bli Nederländernas premiärminister. Timmermans har gjort sig känd för att driva EU:s gröna giv framåt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Nu står det klart att kommissionskollegan Maroš Šefčovič tar över Timmermans ansvar för den gröna given. Det meddelade EU:s ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen.

Maroš Šefčovič, som är från Slovenien, har för närvarande ansvar över institutionella förbindelser. I ett uttalande säger Ursula von der Leyen att Maroš Šefčovič är ”en av de mest seniora och erfarna medlemmarna i min kommission” och att ”han kommer att vara ansvarig för att föra den europeiska gröna given framåt med samma prioritet”

Tyskland riskerar miljardböter för missade klimatmål

Tyskland kommer troligtvis släppa ut 150 miljoner ton mer koldioxidekvivalenter än vad EU-reglerna tillåter. Det innebär att Tyskland riskerar en straffavgift på upp till 30 miljoner euro, rapporterar Euractive.

Det är utsläppsmålen som regleras enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR, som Tyskland riskerar att missa. ESR är en kompletterande åtgärdad till EU:s utsläppshandelssystem och omfattar nationella utsläpp från bland annat transport – och byggsektorn. Varje land har fått mål baserat på landets rikedom och eftersom Tyskland är ett rikt land har de målet att minska ESR-utsläppen med 50 procent till 2030.

Det är detta mål som Tyskland alltså riskerar att missa, vilket innebär att landet behöver köpa utsläppsrätter från andra länder. Men om andra länder lyckas med sina mål är inte helt säkert, vilket innebär att Tyskland i så fall inte kan köpa tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka underskottet. Om så är fallet riskerar Tyskland straffavgifter.

Rapport: Få företag redo för EU:s rapporteringskrav

Nästan åtta av tio företag har inte börjat förbereda sig inför EU:s kommande krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainibility Reporting Directive, eller CSRD. Det visar en ny undersökning av VinciWorks.

CSRD syftar till att förbättra företags hållbarhetsrapportering och öka jämförbarheten mellan företag. Direktivet omfattar omkring 50 000 företag med verksamhet i Europa och kommer att implementeras stegvis från januari 2024.

Undersökningen från VinciWork baseras på svar från 175 rapporterings – och strategiledare som arbetar på företag som omfattas av CSRD.

Utöver att åtta av tio företag inte börjat förbereda sig, visar resultatet att endast hälften är medvetna om att deras verksamhet kommer att omfattas av direktivet. Bland de som har börjat förbereda sig uppgav majoriteten att den största utmaningen är att samla in data från leverantörskedjan kring frågor som rör utsläpp och natur.

Regeringen döljer sin klimatpolitik för EU

När regeringen beskriver det svenska klimatarbetet i ett 200 sidor långt brev till EU nämns inte de väntade ökade utsläppen. I stället utgår man från den tidigare regeringens politik, rapporterar DN.

Brevet är en redogörelse för hur Sverige planerar att nå klimatmålen till 2030. Beslutet att sänka reduktionsplikten, det vill säga krav på inblandning av biodrivmedel, nämns inte. I stället lyfter man att en av förutsättningarna för att nå klimatmålen är användning av förnybara drivmedel, tillsammans med ökad energieffektivisering och elektrifiering.

I ett mejl till DN skriver Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att rapporten utgår från de beslut som klubbats i riksdagen och att reduktionspliktens sänkning ännu inte är beslutat.

EU-kommissionen ska nu ge respons på utkastet. Därefter ska en uppdaterad version av Sveriges plan skickas till kommissionen senast den 30 juni 2024.

Så förbereder du dig inför EU:s klimattullar

Nu har EU-kommissionen antagit regler för hur övergångsfasen till koldioxidtullar, eller CBAM, ska gå till.

CBAM innebär i praktiken att en koldioxidtull införs på vissa importerade varor till EU som är koldioxidintensiva. Syftet är att motverka koldioxidläckage, det vill säga att företag flyttar sin produktion till länder utanför EU med mindre stränga klimatregler.

Enligt reglerna för övergångsfasen, som inleds den 1 oktober i år och löper till slutet av 2025, ska näringsidkare rapportera om de utsläpp som är inbäddade i deras import och som omfattas av CBAM.

EU har också publicerat en vägledning för importörer och producenter om det praktiska genomförandet av reglerna. Samtidigt meddelar EU att man arbetar med att ta fram ett IT-verktyg och utbildningsmaterial som ska hjälpa företag som måste förhålla sig till reglerna.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.