6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Bakgrunden till beslutet uppges vara EU-kommissionens önskan att minska bördan för företag, särskilt för små och medelstora företag, genom att minska rapporteringskraven med 25 procent utan att försämra de övergripande målen för hållbarhetsrapportering.

Nästa steg är att den godkända lagstiftningen undertecknas och publiceras i EU:s officiella tidning innan den träder i kraft.

EU-kommissionen agerar mot flygbolag

EU-kommissionen och EU:s konsumentmyndigheter agerar nu mot 20 flygbolag som kritiserats för greenwashing av europeiska konsumentorganisationer. De 20 flygbolagen har mottagit brev med krav på åtgärder som ändrar påståenden om klimatkompensation och andra gröna påståenden. Kommissionen och konsumentorganisationerna ifrågasätter också flybolagens användning av ord som ”grön” och ”hållbar” samt framtida miljöprestanda. Bland de 20 flygbolagen finns stora bolag som SAS, KLM, Air France, Lufthansa och Ryanair. Flygbolagen har 30 dagar på sig att svara och vidta åtgärder för att lösa bekymren. De flygbolag som inte vidtar tillräckliga åtgärder kan komma att få sanktioner.

Stor satsning på vätgas

EU-kommissionen tillkännagav i veckana en stor investering på 720 miljoner euro i sju europeiska projekt för vätgasproduktion. Projekten har valts ut genom ett budgivningssystem med totalt 132 sökande och finansieras genom intäkter från EU:s system för handel med utsläppsrätter. Finansieringen är tänkt att täcka gapet mellan produktionskostnaden för vätgasen och det marknadspris som gäller för tillfället.

Projekten anses vara avgörande för att nå EU:s mål att producera tio miljoner ton förnybar vätgas år 2030. Projekten är fördelade över fyra länder – Spanien, Finland, Portugal och Norge. De sju projekten väntas producera 1,58 miljoner ton förnybar vätgas över tio år och minska EU:s utsläpp av koldioxid med över tio miljoner ton.

Österrike sist med klimatplan

Österrike kritiseras nu av EU-kommissionen för att inte ha lämnat in sin nationella energi- och klimatplan, så kallad NECP. I veckan stod det klart att EU-kommissionen inlett ett officiella överträdelseförfaranden mot Österrike som missat tidsfristen och nu är det enda EU-land som inte lämna in sin NECP.

Miljöministeriet i Österrike har tidigare dragit tillbaka sin ursprungliga klimatplan på grund av det som uppgavs vara ”bristande stöd från regeringen”. Nu ökar trycket på den österrikiska regeringen att revidera sin plan och presentera sina strategier för att nå klimatmålen fram till 2030.

Klimatet i topp för svenska EU-väljare

Klimat och miljö är de viktigaste frågorna för svenskar som ska rösta i EU-valet. Det visar en mätning sosm SR Ekot gjort med hjälp av Indikator. Efter klimat och miljö kommer försvar och utrikespolitik, något som enligt Indikator kana förklaras av det oroliga säkerhetspolitiska läget och om diskussionerna om stödet till Ukraina. Den tredje viktigaste frågan är enligt de svenska väljarna ekonomi och arbetsmarknad. Därefter kommer frågorna om invandring och EU:s demokrati. Sjukvård och kriminalitet kommer på sjätte respektive sjunde plats.

Ursula von der Leyen kritiseras

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kritiserades från både höger och vänster när hon på måndagen deltog i en debatt med de andra kandidaterna för jobbet som EU:s nästa kommissionsordförande. Där fick hon bland annat försvara sina klimatbeslut och påståenden om att hon försvagat EU:s green deal-paket efter att ha gett efter för protester från Europas bönder. Under debatten lyfte Ursula von der Leyen att EU enligt henne fortfarande var ledande inom hållbar teknik och sa att hon här ville se stora ytterligare investeringar.

Efter EU-valet den 6-9 juni kommer EU-kommissionens platser, inklusive von der Leyens, att avgöras beroende på vilka politiska grupper i parlamentet som presterar bäst. Ursula von der Leyen måste också vinna stöd från medlemsländerna för att säkra jobbet som kommissionspresident, innan det är EU-parlamentet som slutligen godkänner valet.