Inga produkter i varukorgen.
4 hinder som bromsar cirkulära ekonomin
Cirkulär ekonomi
Trots att den cirkulära ekonomin rymmer stora vinster går omställningen ändå långsamt. Det är framförallt fyra hinder som bromsar utvecklingen, framgår av en färsk forskningsartikel. Miljö & Utveckling ställde några frågor till Jonas Grafström, som är en av artikelförfattarna.
Jonas Grafström, fil. dr, Ratio.
Forskningsartikeln ”Breaking circular economy barriers” är publicerad i Journal of Cleaner Production och skriven av Jonas Grafström, fil. doktor i nationalekonomi vid Ratio och Oxford Institute for Energy Studies, tillsammans med Siri Aasma, forskningsassistent.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Deras huvudsakliga slutsats är att även små hinder kan sätta käppar i hjulet för den cirkulära ekonomin, som bland annat syftar till att mer material ska återanvändas. Nationalekonomerna lyfter fram fyra förklaringar:
- Gamla lagar och tillvägagångssätt
- Underutvecklad teknologi
- Avsaknad av marknader
- Kulturella hinder
Det är hinder som både tillsammans och var för sig kan försena förverkligandet av den cirkulära ekonomin, menar de båda nationalekonomerna.
Miljö & Utveckling ställde några frågor till Jonas Grafström.
Vilka konsekvenser får det att det saknas en tydlig definition av cirkulär ekonomi?
– I forskningslitteraturen har man sett 114 olika definitioner av cirkulär ekonomi. Det kan bli ett problem eftersom vi inom olika fält riskerar att prata över huvudet på varandra och inte dra lärdomar från varandra. Det händer då och då inom speciellt den samhällsvetenskapliga forskningen att vi använder olika ord för samma fenomen. Därför kan forskningsfrågor redan vara besvarade för flera år sedan utan att vi vet om det. Det blir helt enkelt en del dubbelarbete.
Många stora företag sitter fast i sina linjära affärsmodeller och har svårt att ställa om. Hur ser du på det?
– Många produktionsanläggningar kan vara byggda för att operera i 20 – 30 år och ibland är det fysiskt omöjligt att bygga om till ett helt nytt produktionssätt. I andra fall saknar de enskilda delarna i ett företag incitament att förändra sig mot en mer cirkulär produktion, även om det vore bra för koncernen som helhet. Det kan även vara så att en omställning till en cirkulär ekonomi skulle vara bättre för samhället i stort, men svårt för ett enskilt företag att ta del av vinsten.
Hur stora är de legala hindren?
– Många av de äldre lagarna och regleringarna kom till för att lösa gamla problem på ett bra sätt och gör det fortfarande. När vi nu börjar fokusera mer på en cirkulär ekonomi blir det en avvägning mellan två bra saker.
Hur viktigt med samverkan?
– För att en marknad ska uppstå krävs det samverkande parter. Ett stort problem har varit att den enas restavfall skulle kunna fungera som insatsvara i någon annans produktion. Men dessa två känner inte till varandra behov.
Finns det ändå några ljusglimtar som visar att vi är på rätt väg?
– Absolut. Jag ser att samtalen om den cirkulära ekonomin är snabbt växande och att många av de äldre problemen genom ny teknik förmodligen kan lösas. Vi kommer nog i närtid exempelvis se motsvarigheten till Blocket för biprodukter från företags produktion. Politiken kommer behöva fundera över vad det är som får en marknad att fungera och uppstå och sedan arbeta för att ta bort hinder.
Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras. Jonas Grafströms forskning sker i brytpunkten mellan miljöekonomi och miljöteknik. På Ratio har han bland annat studerat förutsättningarna för storskaligt infångande av koldioxid (CCS-teknik).
