3D-printing verktyg i omställningen

– Affärsidén bygger på att vi bland annat hjälper företagen att tjäna pengar på sitt eget skräp, säger vd Glenn Mattsing. Fortfarande utnyttjas endast en bråkdel av allt avfall. Bara i de restströmmar som uppstår i produktionen finns många lågt hängande frukter.

Rodde Svalbard runt

Glenn Mattsings intresse för cirkularitet väcktes i samband med en 44 dygn lång expedition till Arktis för tre år sedan. Tillsammans med kompisen Sören Kjellkvist blev han först med att runda den norska ögruppen Svalbard i roddbåt.

– Trots att ögruppen ligger så avlägset upptäckte vi till vår förfäran hur mycket plastskräp som låg på stränderna, säger han.

Designmöbler av fiskenät

Sculptur har i dag sex delägare och flera anställda med kompetens inom design, additiv tillverkning och robotisering. Sedan förra året delägs företaget av Spectrum Technology, som är specialiserat på robotsystem.

Bland de första produkterna som Sculptur 3D-printat är designmöbler gjorda av återvunna fiskenät från den marina återvinningscentralen i Sotenäs i Bohuslän.

– Det är en kul produkt eftersom gamla fiskenät och moderna designmöbler på något sätt representerar ytterligheter i den cirkulära ekonomin, säger Glenn Mattsing.

Använder avfall för 3D-printing

Ett utvecklingsprojekt tillsammans med kafferosteriet Löfbergs resulterade nyligen i det som betecknas som världens första 3D-printade kaffebar gjord på återvunnet avfall.

Som råvara användes den tunna silverhinna som omger kaffebönorna och som avlägsnas vid rostningen samt återvunnen industriplast, som fortsättningsvis ska bytas ut till de stora plastsäckar som mycket av råkaffet levereras i. Avfallet har tidigare gått till förbränning.

Teamet bakom Sculptur ser stora utvecklingsmöjligheter med att använda återvunnet avfall som råvara för 3D-printning. Samtidigt finns det fortfarande problem som lägger hinder i vägen för storskaliga lösningar, som till exempel bristen på logistik.

Återvunnen plast är dyr

Plast är en intressant råvara för 3D-printning, men behöver också klassificeras och separeras. Så länge inte det sker blir det många gånger billigare att köpa nyproducerad än återvunnen plast, konstaterar Glenn Mattsing.

– Vi har nu inlett ett samarbete med Stena Recycling som förhoppningsvis ska utmynna i en ny typ av plastavfall som sorteras och kvarnas för att sedan printas till nya produkter. För att nå framgång krävs att våra printade produkter inte kostar mer än dagens konventionella lösningar. Ett undantag är designmöbler, där vi kan lyfta lågt värderat skräp till lyxvaror, säger han.

Fler aktörer med samma idé

Sculptur är inte det enda företaget som använder 3D-printning som ett steg mot ökad hållbarhet. NorDan AB med fabrik i Bor, utanför Värnamo, har tilldelats både den svenska utmärkelsen Quality Innovation Award och den internationella IAQ Quality Sustainability Award för sin teknik med 3D-printade fönster.

Råvaran utgörs av en biokomposit av polymer blandat med träfiber som tillverkas av Stora Enso.

– Det är ett material som är anpassat till cirkulära flöden. Även om det handlar om långa livscykler kan de 3D-printade produkterna med tiden återvinnas, säger Andreas Långström, chief technical officer (CTO) på NorDan.

Mindre spill en fördel

Carolina Togård, som är ordförande för nätverksorganisationen Cradlenet samt gruppchef och hållbarhetskonsult på Afry, pekar på tekniken med 3D-printning som ett effektivt sätt att optimera resursanvändandet.

– Det blir mindre spill i produktion samtidigt som kostnaderna för lagerbehov och transport minskar eftersom produkterna kan produceras on-demand direkt hos användaren eller återförsäljaren, säger hon.

Lokal produktion möjlig

Minskat lagerbehov, färre transporter och mindre spill i produktion minskar också fotavtrycket per producerad enhet. Dessutom kan material från en produkt användas för att producera en ny.

– Genom 3D-printning kan produkter produceras mer lokalt. Lokal produktion kan göra det lättare att skapa ett cirkulärt system där produkter tas tillbaka från användaren för återtillverkning och det kan göra produkter mer tillgängliga. Det kan även vara fördelaktigt ur ett socialt perspektiv, konstaterar Carolina Togård.

Återvunnen råvara eftertraktad med svårfångad

Efterfrågan på återvunnet material ökar också och allt fler ställer krav på återvunnet vid upphandlingar, liksom även återanvänt material eller återanvända produkter. Ändå är det fortfarande relativt lite återvunnet material som används i produkter.

– En anledning är att tillgången på återvunnet och återanvänt material är lägre än efterfrågan och att det råder utmaningar kring kvaliteten på materialen. Företag efterfrågar standardiseringar för att säkra kvalitetskraven, säger hon.

Ny plattform på gång

Ett problem enligt Carolina Togård är att det kan vara svårt för företag att identifiera vilka restmaterial som skulle kunna återanvändas av annan aktör och att det behövs stöd i ”match-making”. Cradlenet kommer därför att utveckla en digital nordisk plattform som ska underlätta för aktörer att hitta relevanta samarbetspartners och starta projekt ihop.

– Något som behövs för att stimulera användningen av återvunnet material och resurser är storskaliga industriella multisymbioser. Idag är det vanligast med tvåpartslösningar. Men de är svåra att skala upp och oftast stämmer utbudet och efterfrågan heller inte överens, säger Carolina Togård.