nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Världshavet täcker två tredjedelar av jordens yta och dess tillstånd är kritiskt. FOTO: Shutterstock

Utsläppen i Östersjön överraskande stora

Mängden övergödande ämnen som åker ut i Östersjön och Västerhavet varje år är betydligt större än uppsatta gränsvärden. Det visar den hittills mest noggranna kartläggning som gjorts.

  • Annons 1

– Tack vare nya beräkningsmetoder och bättre underlag har vi nu en mer detaljerad och mer tillförlitlig bild än tidigare, säger Rasmus Kaspersson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, Hav.

Den nya studien visar att det mesta av det kväve och fosfor som når Östersjön och Västerhavet från Sverige kommer från jordbruk, reningsverk, atmosfärisk deposition (kväve), industrier och små avloppsanläggningar.

Det är forskare vid Svenska Miljöemissionsdata, SMED, som genomfört kartläggningen på uppdrag av Hav. De bedömer att belastningen från dagvatten och små avlopp är större än tidigare. Men det resultat som bekymrar forskarna mest är att de naturliga utsläppen av fosfor, det vill säga de som sker utan mänsklig påverkan genom naturliga nedbrytningsprocesser i miljön, är högre än Sveriges utsläppstak.

Sverige har inom en handlingsplan för Östersjön satt utsläppsmålet till 308 ton och kartläggningen visar att det naturliga läckaget står för 370 ton.

– Det innebär att fosformålet till Östersjön är mycket svårt att uppnå på grund av den naturliga bakgrundsbelastningen och visar också vilken stor utmaning fosformålet är, säger Heléne Ejhed, projektledare för kartläggningen på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Svenska Miljöemissionsdata, SMED, är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet och SMHI.

Etiketter:,

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

Gretaeffekten del av större trend

Hos SAS använder hållbarhetschefen ordet roligt om det stora intresset för klimat som följt av IPCC:s rapport och klimataktivisten Greta Thunbergs inlägg i debatten. Men minskat flygande och ökad efterfrågan för biobränsle bygger på beslut som fattats tidigare än så, enligt fyra företag som påverkas på olika sätt av klimatdebatten.