Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Dricksvatten kräver kommunalt samarbete

Juridik & Politik Klimatförändringarna är redan här och innebär både mer skyfall och mer torka. Därför måste regionala vattenplaner införas och landets avloppssystem ses över. Det framkommer i Dricksvattenutredningens slutbetänkande.

Dricksvatten kräver kommunalt samarbete
Shutterstock

När den nuvarande regeringen tillträdde utlovade den ett flertal åtgärder för att skydda våra dricksvattentäkter. I dag kommer vårt kranvatten från 1750 vattenverk i våra 290 kommuner. Alla kommer att påverkas av de pågående klimatförändringarna.

Den statliga Dricksvattenutredningen, som arbetat i tre år, presenterar i dag en rad förslag för en långsiktigt hållbar försörjning.

– Ökande föroreningar från miljögifter och mikroorganismer hör tillsammans med bristande underhåll av vattenverk och ledningssystem till de risker som dricksvattnet nu står inför. Vi måste få en mer regional syn på dricksvattnet. Kommunerna måste också arbeta mer tillsammans, säger Gunnar Holmgren, landshövding och regeringens särskilde dricksvattenutredare.

Enligt Dricksvattenutredningens klimatanalys kommer den globala uppvärmningen att ge betydande effekter – och det kommer inte att dröja, de finns redan här. Det har forskarsamhället och myndigheterna en bred samsyn om, enligt Gunnar Holmgren.

– Klimatförändringarna kommer att få fortsatt genomslag också i Sverige, genom högre medeltemperaturer, ökad nederbörd, förändrade mönster för avrinning och avdunstning. Havsnivåerna ökar också med kuslig precision, enligt SMHI, säger han.

I till exempel Kalmaromådet och på Gotland kommer det att bli torrare. I Norrlands inland och på västkusten kommer det att bli blötare.

Kommunerna ska nu få visa att de kan hantera framtiden, annars bör ansvaret för det allmänna dricksvattnet ses över i grunden, skriver utredningen. En del kommuner är väl förberedda, medan andra är sämre förberedda. Trettio procent av landets vattentäkter har ett gammalt skydd eller inget alls.

Dricksvattenutredningen anser därför att det krävs en ny kontrollstation år 2020, för att följa upp hur arbetet går.

– Innan dess bör också avloppsfrågorna i landet utredas i grunden. Det är en förutsättning för att dricksvattnets kretslopp hanteras på ett tryggare och säkrare sätt. Vi har bra dricksvatten i Sverige, men vi kommer att behöva vidta åtgärder för att bevara det, säger Gunnar Holmgren.

Utredningens förslag förutsätter till en början att stat och kommun avsätter cirka 50–100 miljoner kronor per år. En stor del av kostnaderna gäller inrättande av vattenskyddsområden. Landets samlade dricksvattenkostnader är cirka nio miljarder kronor per år.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.