Underkänt för miljöpolitiken

– Jag blir nyfiken på vad som ligger bakom de här siffrorna. Borde miljöpolitiken vara tydligare eller tuffare, eller vad är bakgrunden, frågar sig miljöminister Lena Sommestad när hon får höra resultatet.

Viktigt med dialog

Undersökningen indikerar att mindre företag har en mer negativ inställning till regeringens miljöpolitik än större. Skillnader branscher emellan går också att utläsa. Miljöchefer och miljöansvariga inom finans och försäkring, livsmedel samt handel är de allra mest negativa.

Lena Sommestad tycker att det är viktigt att det finns en dialog mellan regeringen och näringslivet eftersom miljöarbetet i landet inte enbart kan regleras genom statligt beslutade lagar eller ekonomiska styrmedel.

– Samarbetet med näringslivet är viktigt och det har skett en enorm förändring beträffande det de senaste åren, exempelvis genom miljöcertifieringen av företag, förklarar Lena Sommestad och påpekar att hon gärna ser att samarbetet mellan regeringen och näringslivet stärks ytterligare.

– Miljöarbetet är ett gemensamt uppdrag – staten, centrala och regionala myndigheter, kommuner, företag, organisationer och enskilda medborgare har alla ett ansvar. Därför är det framgångsrika, frivilliga miljöarbete som bedrivs i många svenska företag viktigt, fortsätter hon.

Tidskrävande arbete

Skillnaderna i resultat politikområden emellan är små, men bäst betyg i undersökningen fick regeringens miljöpolitik när det gäller kemikalieområdet. Betyget blev 3,1 och därmed är området det enda som överhuvudtaget får godkänt. Kemikalieområdet pekas ut av regeringen som en av de mest prioriterade miljöfrågorna och satsningen kan vara orsaken till det jämförelsevis höga betyget.

Både på nationell och internationell nivå pågår arbete för att förbättra hanteringen av kemikalier, och förhandlingar om den nya kemikaliepolitiken REACH är högsta prioritet inom EU.

– Det är roligt att se att de bästa betygen är inom områden som är högst relevanta för samarbetet med näringslivet, menar Lena Sommestad. Kemikalier är ett område som vi satsar mycket på så att det får bra betyg kan jag förstå.

Tydlig profil

Jan Peter Bergkvist är miljödirektör för Hilton och Scandic och ordförande för Näringslivets Miljöchefer. Att Sverige har stuckit ut på kemikalieområdet tror han är det som återspeglar sig i undersökningen.

– Min uppfattning som miljöchef är att regeringen har en ganska proaktiv och tydlig hållbarhetsprofil. Regeringen har drivit de här frågorna inom EU för att få ett hållbart samhälle – ett samhälle som säkert kommer att ha kemikalier, men lättnedbrytbara sådana, förklarar han.

Inte bara miljöfarligt avfall i form av kemikalier utan avfall och återvinning överhuvudtaget är ett område som i många år har varit i fokus och som får ett av de bästa resultaten i undersökningen med betyget 2,9.

Jan Peter Bergkvist tror att betyget grundar sig på att frågorna drivs ganska kraftfullt.

– Avfall och återvinning är också generellt en fråga som är väldigt, väldigt nära människan. Källsorteringen är vad många anser varit miljöfrågans fokus de senaste åren. Det är en fråga som man har mycket kunskap om och som dessutom är väldigt lätt att ta på, menar han.

Resultatet från undersökningen tyder på att de miljöpolitiska områden som regeringen satsat mest på får högre betyg. Klimatpolitiken, som är ett av de fyra områden som Sverige ska satsa mer på inom de närmaste åren, får också betyget 2,9. Att arbetet har fått stor medial uppmärksamhet gör att det åtminstone framstår som framgångsrikt och kanske kan det ha bidragit till resultatet i undersökningen.

Tummen ner för forskning

Allra sämst är enligt undersökningen politiken kring forskning och utveckling, tätt följd av transportpolitiken som hamnar på betyget 2,1. Person- och godstrafiken är en av de största utsläppskällorna för koldioxid och är därmed ett stort globalt problem. Det låga betyget för transportpolitiken kan bero på att regeringen hittills inte tagit något stort grepp om problemet utan endast vidtagit punktåtgärder. Lena Sommestad berättar att det finns en hel del konkreta planer för transportområdet framöver.

– Inom EU driver Sverige fortsatt på för att införa en kilometerskatt på tunga godstransporter. Vi vill att så kallade gröna certifikat införs senast 2009 för att skynda på introduktionen av förnybara fordonsdrivmedel, samtidigt som nuvarande skattesubventioner avskaffas, säger hon.

Ändring av skattefordonssystemet

På gång är också en reform av skattefordonssystemet för att reducera utsläppen av koldioxid och harmonisera drivmedelsskatten i syfte att premiera bränsleeffektiva fordon. Minst 35 procent av alla statliga nyinköpta bilar ska vara miljöbilar år 2006, och miljöbilar har skatterabatt i förmånsbeskattningen fram till 2008. Dessutom ska infrastrukturen av tankställen för miljövänliga fordonsbränslen byggas ut i hela landet med start 2006, och järnvägsnätet byggs ut även det.

När det gäller forskning och utveckling, som hamnar längst ner med 2,0, gissar Jan Peter Bergkvist att man rent generellt tycker att Sverige inte satsar tillräckligt på området.

– Jag hoppas att det låga betyget betyder att man tycker att vi inte forskar och utvecklar tillräckligt mycket inom hållbara tillämpningar, exempelvis när det gäller just transportfrågan, säger han och påpekar att det naturligtvis inte är unikt för Sverige, svenska företag eller svensk regering. Majoriteten av all forskning är fortfarande traditionell och syftar inte till ett hållbart samhälle. Det är naturligtvis livsfarligt, menar han.

Förlitar sig på EU

Jan Peter Bergkvist tycker att det lägre betyget 2,5 som EU och internationellt samarbete får i Miljö & Utvecklings undersökning är förvånande.

– Historiskt sett har vi ändå med Margot Wallström varit ganska tongivande och framstående inom EU-arbetet när det gäller miljöfrågor, menar han.

Möjligen beror betyget som området får i undersökningen på att det är svårt för företagare att hänga med i hur mycket och vad som egentligen händer i Bryssel. Men att vara drivande i EU-arbetet är en mycket viktig uppgift för Sverige eftersom vi i många fall måste förlita oss på nya regler inom EU för att den svenska miljön ska förbättras, konstaterar regeringen i den nya miljöpropositionen.

Att energiområdet får ett lågt betyg, 2,3, tycker Jan Peter Bergkvist inte är lika märkligt.

– Det skulle mycket väl kunna vara relaterat till kostnader med tanke på det som har hänt på sista tiden, säger Jan Peter Bergkvist och syftar till det stigande energipriset.

Effektiv energi

Den hetaste energifrågan i politiken just nu är energieffektivisering. Att öka andelen förnybar energi i energisystemet står också högt på listan.

– Vårt mål är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh till 2010, säger Lena Sommestad.

Lagen förbättras

Lena Sommestad reagerar på att miljölagstiftningen får betyget 2,7.

– Att miljölagstiftningen har haft brister håller jag med om och det är något som vi också har sett över under den senaste tiden och försöker göra något åt, påpekar hon.

Regeringen presenterade en proposition i början av april som innebär att miljöprövningen ska bli snabbare och enklare med kortare handläggningstider utan att kraven om att skydda miljön och människors hälsa rubbas.

– Den som behöver ändra eller bygga ut sin verksamhet hämmas idag av att tillståndsmyndigheterna måste pröva om hela verksamheten, inklusive delar som redan tidigare miljöprövats. Med regeringens förslag blir det möjligt att avgränsa tillståndet till den sökta ändringen, berättar miljöminister Lena Sommestad.

Jan Peter Bergkvist påpekar att det är viktigt att man trots det i stort negativa omdömet i Miljö & Utvecklings undersökning ser det positiva i regeringens miljöpolitik.

– Man ska inte negligera att det sker väldigt mycket bra saker, men de bra sakerna är en för liten andel helt enkelt, menar han.