Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Trenden: Beslutsångest och grå elefanter

Långläsning Osäkerhet är vad som präglar vår tid. Ola Alterå, Klimatpolitiska rådet, berättar om hur rådets arbete påverkades av krisen. Och Karim Jebari, Stockholms universitet, förklarar vad som händer när beslut måste fattas i osäkerhet.

Trenden: Beslutsångest och grå elefanter
Stora förändringar försvårar analys. Foto: StockAdobe

Just som Klimatpolitiska rådet lämnat över sin senaste rapport till regeringen, slog coronaviruset till med en ekonomi i kraschlandning samtidigt som klimatutsläppen minskade.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Ola Alterå. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

– När vi presenterade vår rapport slog krisen igenom med full kraft och måndagen som följde uppmanade Folkhälsomyndigheten den som kunde att arbeta hemifrån, berättar Ola Alterå.

Ska analysera krisens påverkan

Nu har rådet beslutat att uppgiften för närmaste framtiden blir att följa inbromsningen av världsekonomin till följd av krisen och analysera påverkan på utsläppen av växthusgaser. Men det beslutet var inte så självklart som det verkar.

– I efterhand verkar det uppenbart, men då fanns flera möjliga ämnen, berättar han.

Växte fram

Vem som kom med idén minns han inte nu, för det handlade inte om något stort utspel utan om en insikt som växte inom rådet. Någon väckte tanken om att virusets påverkan skulle bli så stor att det måste tas med i beräkningen på något sätt.

– Jag tror att vi började prata om det på kansliet. Sedan kom det med i ett underlag och vid ett telefonmöte blev det tydligt att det här var så stort att vi måste fokusera på det, berättar Ola Alterå.

Svårt att ta ett steg tillbaka

Han tror omständigheterna spelade en roll. Just när rapporten levererats, var rådet inne i en tid av återhämtning. Det var en tid då rådets medlemmar kunde dra efter andan och då också fick möjlighet att tänka friare. Han jämför med en annan tid, när han arbetade för den tidigare regeringen och var statssekreterare åt näringsminister Maud Olofsson. Då var det svårare att ta de där stegen bakåt.

– Det är vad vi på Klimatpolitiska rådet kan hjälpa politikerna med, säger han.

Grå elefanter

Filosofen Karim Jebari vid Institutet för framtidsstudier, har tänkt mycket på svårigheten att ta steg tillbaka. Det är en del av hans jobb som filosof. Han håller med om att det är svårt för människor att ta till sig att en klimatförändring väntar. Han kallar både klimatkrisen och pandemin för grå elefanter. Alla vet att de förr eller senare kommer att drabba mänskligheten men det är ändå svårt att förbereda sig.

– Alla epidemiologer visste att ett en pandemi skulle drabbas oss förr eller senare, vi fick ju också en förvarning med sars. Och alla vettiga människor som läser en tidning vet att klimatkrisen väntar och kan förorsaka enorm skada. Men vi har inte internaliserat insikten. Hade vi gjort det, hade vi agerat annorlunda, säger han.

Svårt att hantera stora förändringar

Karim Jebari menar att människor svårt att ta förändringar som går bortanför vår egen vardagliga erfarenhet på allvar. Om världen ser likadan ut år efter år, med små förändringar, går det att hantera. Men när det blir mycket stort då är det värre.

– Jag tror att vi levt tryggt så länge att tanken på att världen är farlig har sopats under mattan. Min förhoppning är att den här pandemin blir ett startskott för en ny sorts tänkande och diskussion, säger Karim Jebari.

Omvälvande skeende svåra att analysera

Han vill också varna för att väga kostnader mot nytta just när det gäller stora omvälvande skeenden. Det är att sopa stora risker under mattan.

– När det handlar om stor osäkerhet, saknar vi de fundamentala variablerna som går att stoppa in i formler, det som behövs för en cost-benefit-analys.

Scenarier funkar bättre

Han föreslår istället scenarier. Med dem går det att tydliggöra olika utfall. Sedan behöver de som deltar i en beslutsprocess överväga vad som är värst och vad det kan tänkas betyda. Om det värsta är oproportionerligt mycket sämre än de andra alternativen, då är det värt att satsa på att undvika det och inte sikta in sig på bästa möjliga scenario.

– En fråga man bör ställa sig, är hur mycket som är värt att investera för att rädda mänskligheten, säger Karim Jebari.

Beredskap saknades

Besluten måste sedan bli handling. Och då visar pandemin på ett svenskt problem.

– Vi hade ingen juridisk beredskap för den typen av lagar och regler vi behöver i krisen. Vi hade heller ingen beredskap för storskalig testning. Decentraliserade system kan inte koordineras, säger han.

Något som däremot fungerat så bra att det förvånat honom, det är de vanliga människornas vilja att acceptera drastiska förändringar. Att de är med även i diskussioner är viktigt.

– I vår representativa demokrati överlåter vi makten åt andra i fyra år. De vi valt ska göra prioriteringarna åt oss. Men det måste finnas någon form av diskussion bland medborgarna. För i en demokrati har alla makt och det innebär ett moraliskt ansvar att tänka själv.

Demokratin är nödvändig

Ola Alterå har också tankar kring den demokratiska vägen inför klimatkrisen och att de som fattar beslut måste få någon form av godkännande från allmänheten.

– Människor ska till exempel inte känna att de förlorade jobbet på grund av de där klimatkraven, säger han.

Ola Alterå ser att det finns en dimension i klimatproblemet, som kan göra det svårare än för pandemin.

– Vi människor har svårt att hantera smygande och långsiktiga kriser. Vi kan inte peka på en speciell dag när klimatförändringen drabbade oss och mobiliserar inte på samma sätt. Det är en utmaning, säger han.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.