Inga produkter i varukorgen.
Så funkar EU:s taxonomi för hållbarhet
Hållbarhetsredovisning
Redan nästa år måste många företag börja redovisa hur hållbar deras verksamhet är enligt EU:s nya taxonomi. Framför allt gäller kraven den finansiella sektorn, men alla företag med över 250 anställda berörs. Matilda Persson, Tyréns, förklarar vad som gäller och ger exempel på hur bilar, bioenergi och kärnkraft bedöms enligt taxonomin.
Matilda Persson, Tyréns, förklarar hur EU:s taxonomi för hållbarhet fungerar. Foto: Tyréns
Matilda Persson är uppdragsledare inom miljö och klimat på konsultföretaget Tyréns, men arbetade tidigare med att ta fram EU:s taxonomi inom EU. För Miljö & Utveckling förklarar hon hur taxonomin kommer att fungera, vad som redan är klart och vilka delar som inte är på plats.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Vem berörs av EU:s taxonomi för hållbarhet?
Fakta
Fler krav kommer
- Den taxonomi som nu redovisas gäller minskade klimatutsläpp och klimatanpassning.
- Inom dessa områden finns gränsvärden för vad som anses vara en miljömässigt hållbar aktivitet satta.
- Ytterligare fyra områden väntar på att behandlas: vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar och skydd av ekosystem. För dessa områden finns ännu inga tröskelvärden. Men en ”grön” aktivitet får inte göra avsevärd skada inom något av dessa områden, om den ska bli godkänd som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.
- Krav inom dessa områden beräknas komma 2022.
- Många av de tröskelvärden som finns i taxonomin idag, skärps steg för steg.
– De som berörs direkt är företag som är av allmänt intresse och som har över 500 anställda (EU) respektive 250 anställda (Norden). Det är många företag som senast i december 2021 ska rapportera hur stor andel av deras ekonomiska aktiviteter som är i linje med taxonomin, säger Matilda Persson.
Vad ska rapporteras in?
– Det är två områden: omsättning samt totala investeringar och/eller driftsutgifter knutna till dessa, som är i linje med taxonomins krav. Omsättntingen ger en bild av hur hållbar verksamheten är just nu, medan kapitalinvesteringar ger en bild av i vilken riktning företaget rör sig. Exempel på kapitalinvesteringar är byggnader och maskiner.
Vad räknas som miljömässigt hållbart?
– Taxonomin omfattar tre typer av aktiviteter. De som är gröna idag, till exempel el från vindkraftverk. Sedan är det aktiviteter som möjliggör minskade utsläpp, som tillverkning av vindkraftverk. Intressantast är kanske det som kallas övergångsaktiviteter. Där finns aktiviteter som vi vet att vi behöver bli mer hållbara för att klara övergången, till exempel produktion av cement. Där ställs det höga krav som kommer att stramas åt kontinuerligt. EU bekräftar att man inte bara kan fokusera på de aktiviteter som redan är gröna.
Vad gäller för aktörerna på finansmarknaden?
– De har skyldighet att uppge graden av hållbarhet i de produkter som erbjuds som miljömässigt hållbara. Men om du har produkter som inte erbjuds som miljömässigt hållbara, så kan man uppge att man inte beaktar kriterierna för dem till sina kunder.
Hur ska informationen redovisas av de företag som inte hör till den finansiella sektorn?
– Man ska rapportera enligt NFRD (EU:s direktiv för icke-finansiell rapportering), alltså i förvaltningsberättelsen eller som en separat rapport i samband med förvaltningsberättelsen. När man går igenom de olika tröskelvärdena så är det inte så komplicerat när man väl tittar på det.
– Utöver det här obligatoriska så kommer det att vara många aktörer som använder sig av taxonomin på frivillig basis, till exempel internationella aktörer, eller banker som ger gröna lån. Taxonomin kommer att påverka många, det blir ett ramverk som definierar vad som är en hållbar aktivitet.
Hur ska själva underlaget tas fram?
– Man får titta på sina ekonomiska aktiviteter. EU har ju organiserat det här i koder efter ekonomisk aktivitet, så då kan man gå igenom det och det står tydligt i det tekniska annexet vad som gäller. Men det kommer helt klart att vara en uppstartsfas, säger Matilda Persson.
Är det något som är på gång redan idag?
– Det finns många olika initiativ, och jag kan tänka mig att branschorganisationer börjar bygga upp kunskap. Redan nu börjar finansaktörerna att bygga upp system för hur de ska kunna rapportera i enlighet med det här.
3 exempel: Så bedömer EU bilen, bioenergin och kärnkraften
Exempel 1: Bioenergi
För elproduktion baserad på bioenergi finns ett övergripande krav på maximala klimatutsläpp. Det är satt till 100 gram CO2ekv per kilowattimme. Kravet kommer att skärpas kontinuerligt och når netto-noll år 2050. En investering som är ”grön” år 2020 kan alltså förlora den statusen år 2025.
Exempel 2: Kärnkraft
Kärnkraft finns inte med bland aktiviteter som räknas som miljömässigt hållbara enligt taxonomin. Visserligen levererar kärnkraften el med låga klimatutsläpp. Men det finns inte tillräcklig kunskap om hur kärnkraft påverkar de övriga målen. En särskild expertgrupp kommer att utreda frågan om kärnkraftens livscykelpåverkan.
Exempel 3: Personbil
Gränsvärdet för utsläpp från personbilar som räknas som miljömässigt hållbara är satt till 50 gram CO2ekv per körd kilometer. Men det skruvas snabbt åt. 2026 får utsläppen vara noll. Det kan påverka andrahandsvärdet på bilen.
