Klimatarbetet går vidare, men tempot i klimatförhandlingarna har stannat av. Det säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.
Sverige undersöker om COP26 kan bli digitalt
COP26
Regeringen har bett SEI, Stockholms internationella miljöinstitut, att snabbt undersöka om nästa klimattoppmöte, COP26, skulle kunna genomföras digitalt. ”Det är svårt att säga idag hur det kommer att bli nästa år, vi får ha ett öppet sinne” säger chefsförhandlaren Mattias Frumerie till Miljö & Utveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vi har inte sett så mycket rörelse i förhandlingsfrågorna. Därför tycker vi att det är en god idé att ge SEI det här uppdraget, som förhoppningsvis leder till att de kan hitta former så att vi kan ta klimatarbetet vidare på ett bra sätt.
Undersöka digitalt COP26
SEI har alltså fått i uppdrag att undersöka hur virtuella klimatförhandlingar skulle kunna genomföras. Uppdraget finansieras genom ett bidrag på 390 000 kronor för 2020 och mer pengar kan komma nästa år.
Ett virtuellt möte skulle innebära en rad svårigheter, både tekniska, säkerhetsmässiga och rent praktiska.
– De hinder som vi ser i dagsläget kan till exempel vara datasäkerhet och integritet, att hitta former så att man kan föra den typen av förtroliga samtal som behövs. Sedan är det sådana saker som tillgång till bredband, att man har tillräcklig kapacitet. Det kan också handla om säker strömtillgång, säger Mattias Frumerie.
Rättvisa en viktig faktor
Det är också en rättvisefråga, framhåller han. Förutsättningarna ska vara desamma som om mötet genomförs ”på riktigt”.
– Det gäller inte bara förhandlingarna utan även civilsamhällets medverkan. I de tillfällen då de har tillträde ska ju det här inte innebära att man får sämre tillträde.
Tidsskillnaden är ett annat dilemma.
– Ska alla vara uppkopplade samtidigt så är det alltid någon som sitter där mitt i natten.
Men det gör ni väl ändå?
– Ja, men är man på plats på samma ställe, så har alla samma förutsättningar.
Mattias Frumerie känner inte till att liknande förhandlingar genomförts digitalt tidigare. Meningen är inte heller att försöka påverka utvecklingen i riktning mot ett digitalt COP26.
– Det vi vill titta på är vilka olika hinder som olika länder upplever och hur man skulle kunna lösa dem. Om det är så att det är ditåt vi går. Det är inte så att vi vill driva på virtuella förhandlingar för sakens skull.
Sverige är inte värd för nästa klimattoppmöte – varför görs den här utredningen i svensk regi?
– Därför att vi tänkte att vi gärna vill bidra där vi såg ett behov. Vi såg att det var en möjlighet att bidra till att hitta former så att alla kan delta.
COP26 är flyttat till 2021, har ni indikationer på att det inte kommer att bli av nästa år?
– Nej, det har vi inte. Men jag tror att det är bra att ha beredskap för att mötet kommer att behöva genomföras i andra former än dem vi är vana vid. Även om det är ett år till nästa möte så är det svårt att förutse hur det kommer att se ut då. Även om vi har fått ett bättre läge efter smittspridningen så kanske man ändå funderar på om det är värt att samla så många människor på samma ställe med allt vad det innebär. Det gäller också med tanke på att alla ska ha lika möjligheter. Smittspridningen kan ju begränsa vissa länders medverkan.
Få länder har redovisat åtaganden
I år ska de nationella åtagandena enligt Parisavtalet lämnas in. Men endast 16 av 189 länder har hittills skickat in sina planer, och man räknar med 30 till 40 vid årsskiftet.
– Många har fått förseningar till följd av pandemin. Det är naturligt att man inte har samma förutsättningar för att driva på arbetet, säger Mattias Frumerie.