”Sydeuropa går före” – experten om ESRS-standarden som förbises i Norden

– Jag såg tabellerna och skillnaderna var så tydliga att jag hoppade till, säger hon.

Olika samhällsmodeller – olika förväntningar

Skillnaderna i rapporteringen kan, enligt Sophie Nachemson-Ekwall, sannolikt kopplas till strukturen på ländernas välfärdsystem och de institutionella systemen kopplade till företagets roll i samhället.

I Norden är välfärdsmodellen stark och det offentliga bär det huvudsakliga ansvaret för sociala frågor, medan företagens engagemang ofta ses som frivilligt, förklarar hon.

– I Norden har vi sedan 1980-talet pratat mycket om företagens vinstintresse, sen kan man engagera sig i samhället om man vill. I Sydeuropa finns ofta en förväntan på att företagen ska fylla luckor där staten inte förmår – genom till exempel social housing, utbildning och lokalt samhällsengagemang. Välfärdssystemen är inte lika utbyggda, vilket gör att företag tvingas ta ett större socialt ansvar och det slår igenom i den nya hållbarhetsrapporteringen också rapporterar mer om det, säger hon.

Låg rapportering även i Mellaneuropa

Samtidigt visar studien att rapporteringen i Mellaneuropa – till exempel i Tyskland, Schweiz och Nederländerna – också är låg. I dessa länder ligger andelen som rapporterar på ESRS S3 mellan 20 och 30 procent.

– I Tyskland finns en bolagsrättslig tradition där företag förväntas ha ett visst samhällsintresse, ett arv från efterkrigstiden. Där ville man separera företagens samhällsroll från staten. Samtidigt samverkar civilsamhälle, kyrka, stat och näringsliv i högre utsträckning. Kanske blir företagens rapportering därför inte lika omfattande. Ansvaret är mer kollektivt fördelat, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Svenska siffror drivs av råvarubranschen

Att Sverige ligger högre än sina nordiska grannar tror hon till stor del kan handla om näringslivets struktur. Många svenska börsnoterade bolag, och det är främst bland dessa de första CSRD-anpassade rapporteringarna gjorts, verkar inom skog, gruvor och stål – sektorer med stark lokal påverkan.

– De verkar ofta i eller nära lokalsamhällen, där påverkan på människor och miljö är svår att ignorera. Det tvingar fram en annan typ av rapportering, säger hon.

ESRS S3 – det mest komplexa kapitlet

Trots att företagens påverkan på samhällen är en av åtta områden som ingår i CSRD, är ESRS S3 fortfarande det område som får minst uppmärksamhet. Medan i stort sett samltiga bolag rapporterar på klimat, ESRS E1), anställda ESRS S1, och företagens ansvar ESRS G1, så är det totalt sett bara en tredjedel som rapporterar samhällsengagemang som väsentlig påverkan. Bara biodiversitet, ESRS S5, får lika låg andel.

Enligt Sophie Nachemson-Ekwall handlar det om att frågan är komplex, ofta involverar olika samarbeten och att företagen har svårt att sätta konkreta mål.

– Det finns inga sällan färdiga KPI:er eller standarder på samma sätt som för klimat. Det sociala är kontextuellt. Det ser olika ut i olika länder, olika sektorer och olika samhällssystem. Därför går det inte att kopiera en metod eller ett mål rakt av. Det här kräver en annan typ av analys, och företagen behöver lokalt jobba mer tillsammans för att utveckla en gemensam syn på utmaningar, säger hon.

– Det finns inga sällan färdiga KPI:er eller standarder på samma sätt som för klimat. Det sociala är kontextuellt. Det ser olika ut i olika länder, olika sektorer och olika samhällssystem. Därför går det inte att kopiera en metod eller ett mål rakt av. Det här kräver en annan typ av analys, och företagen behöver lokalt jobba mer tillsammans för att utveckla en gemensam syn på utmaningar, säger hon.

Dags att inspireras av Sydeuropa?

Hon ser att nordiska företag har en del att lära av sina sydeuropeiska motsvarigheter. Bland annat nämner hon Hitachi Energy i Italien, som gjort en social livscykelanalys – något som är sällsynt i Sverige.

– Vi har fortfarande välfärdsstater i Norden, men det betyder inte att vi saknar sociala utmaningar. Vi kan behöva lära oss mer av hur företag i södra Europa arbetar tillsammans med kommuner och civilsamhälle, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Behov av mer kunskap

Slutligen betonar hon vikten av att studera utvecklingen vidare.

– Det här är bara början. Vi behöver fler studier som fördjupar vår förståelse för hur samhällsengagemang kan och bör rapporteras. Det handlar inte bara om efterlevnad – utan om att bättre förstå företagens roll i samhället och vad för slags engagemang som driver både affärs- och samhällsnytta.