Fem hållbarhetschefer om omnibus – så här ska de rapportera framåt

Vad innebär det när det gäller CSRD?

– För oss är det ett vänteläge, vi ska inte rapportera i första vågen. Det är klart att det här kommer försena omställningen som vi behöver – men däremot tycker jag att det är positivt att det inte går lika fort fram. Så att man inte lägger all fokus på rapporteringspunkter utan faktiska åtgärder.

Vad innebär det när det gäller CSDDD?

– Vi påverkas inte av CSDDD, eftersom beslutet är att man ska ha minst 5 000 anställda och minst 15 miljarder i omsättning. Så stora är vi inte.

Hur kommer redovisningen se ut framåt – vilka rapporteringsstandarder kommer ni att använda?

 – Vi kommer rapportera som vanligt, dvs utgå från den materialitetsanalys vi har gjort som bygger på de gamla CSRD kraven – men ej använda rapporteringspunkterna.

Hur påverkas ert hållbarhetsarbete vid sidan av rapportering?

– När fokus inte enbart ligger på rapportering frigörs tid för strategiskt hållbarhetsarbete. Företaget kan i högre grad arbeta med långsiktiga investeringar och cirkulära lösningar istället för att fastna i detaljkrav kring rapporteringspunkter.

Kommer er hållbarhetsavdelning att justeras – anställda eller konsulter?

– Jag ser ingen förändring i antalet anställda. Under 2025 har företaget redan stärkt organisationen genom att anställa en person med fokus på CSRD samt förstärkt arbetet med compliance. Man bedömer att nuvarande bemanning är tillräcklig.

Vilka hållbarhetsfrågor kommer ni att fokusera mest på 2026?

– Fokus ligger tydligt på cirkularitet, särskilt kopplat till fosfor som kritisk råvara. Arbetet handlar om att bygga cirkulära värdekedjor och påverka regelverk så att återvunna material kan användas baserat på kvalitet snarare än ursprung. Vårt fokus är väldigt mycket Bryssel, eftersom vi vill ändra lagstiftningen.

Sandra Roos, hållbarhetschef vid Kappahl-gruppen.

Vad innebär omnibus-beslutet för er?

– Omnibus-beslutet ses som ett stort bakslag. När färre företag omfattas försvinner den rättvisa spelplanen, särskilt i modebranschen. De företag som nu träffas av CSRD rapporterar redan frivilligt, det kommer inte addera i princip ett enda företag. Så det kommer inte att driva någon förändring. 

Och hur är det för Kappahl-gruppen, omfattas ni?

– Ja på CSRD och nej på CSDDD, men vi ägs ändå av Mellby gård som omfattas, och det innebär ju att vi indirekt blir rapporteringsskyldiga. 

Vad innebär det när det gäller CSRD?

– CSRD tillför inga nya krav på Kappahl-gruppen i praktiken. 

Vad innebär det när det gäler CSDDD?

– Möjligheten att använda lagstiftning som hävstång gentemot leverantörer har försvagats. Begränsningen av CSDDD till första ledet i värdekedjan ses som otillräcklig för textilindustrin. För Kappahl-gruppen är ansvar hela vägen ner till fibern en självklarhet, både av risk- och trovärdighetsskäl. Företaget kommer därför fortsätta arbeta med due diligence i hela värdekedjan, men det blir ju svårare eftersom inte leverantörerna kommer att få de här kraven från alla sina kunder.

Hur kommer redovisningen se ut framåt – vilka rapporteringsstandarder kommer ni att använda?

– Vi har rapporterat enligt GRI sedan 2014 och kommer att fortsätta med det. GRI ses som en global standard som ligger nära CSRD och uppfyller kraven på transparens enligt OECD:s riktlinjer. 

Hur påverkas ert hållbarhetsarbete vid sidan av rapportering? Frigörs resurser?

– Tvärtom kommer vi att behöva lägga mer tid på att övertyga och motivera leverantörer istället för att luta sig mot gemensamma regelverk. Lagstiftning hade effektiviserat arbetet betydligt. 

Kommer hållbarhetsavdelningen att justeras?

– Vi har inga planer finns på att förändra bemanningen. 

Vilka hållbarhetsfrågor kommer ni att fokusera mest på 2026?

– Klimat är ju fortsatt jätteviktigt, det är ju grunden till alltind. Men vi behöver också mer fokus på klimatanpassning. Extremväder som värmeböljor och översvämningar påverkar både människorna i värdekedjan och produktflöden, och det behöver vi jobba ännu mer med att se till att vi samarbetar på ett bättre sätt med leverantörerna.

Anna Denell, hållbarhetschef vid Vasakronan.

Vad innebär omnibus-beslutet för er?

– Beslutet innebär att vi enligt lag inte längre är skyldiga att hållbarhetsredovisa enligt CSRD eller ESRS. När omnibusförslaget presenterades i februari hade vi redan kommit långt i vårt arbete, vilket gjorde att vi behövde ta ett steg tillbaka och fundera på hur vi skulle gå vidare.

Vad innebär det när det gäller CSRD och rapporteringsstandarder?

– För oss handlade frågan inte om vi skulle fortsätta hållbarhetsredovisa eller inte. Vi har gjort frivillig hållbarhetsredovisning i 16 år och haft extern granskning i nio år. Vi har därför beslutat att fortsätta rapportera enligt GRI, som granskas av revisorer. Formatet på redovisningen kommer däremot att vara tydligt inspirerat av ESRS.

Vad innebär det när det gäller CSDDD?

– Vi omfattades inte av CSDDD enligt de ursprungliga förslagen. Men vi har ändå förberett oss för delar av arbetet, eftersom många av våra kunder omfattas av direktivet. Som en större leverantör till dem behöver vi kunna svara på frågor om hur vi arbetar med risker och leverantörsled, oavsett lagkrav.

Hur påverkas ert hållbarhetsarbete vid sidan av rapporteringen?

– Det blir i praktiken ingen större förändring. Vi hade redan en omfattande hållbarhetsredovisning och extern granskning innan CSRD.

Frigörs det resurser som kan läggas på annat?

– Nej, inte i någon större utsträckning. Eftersom vi redan arbetade ambitiöst och strukturerat med hållbarhetsdata och transparens ger det här inga stora lättnader. Den största skillnaden är att vissa upplysningar kan väljas bort utan att bryta mot lag.

Kommer hållbarhetsavdelningen att justeras?

– Ett område där vi ser behov av förstärkning är hanteringen av kundförfrågningar kopplade till hållbarhetsdata. Vi får fler enkäter och förfrågningar om policies, klimatplaner och leverantörsarbete. Det är ett tidskrävande arbete som inte självklart hör hemma i den ordinarie kundorganisationen.

– Vi ser att vi behöver förstärka inom och bättre koordinera det kundrelaterade hållbarhetsarbetet för att kunna leva upp till kundernas informations- och databehov kring oss som leverantör.

Vilka hållbarhetsfrågor kommer ni fokusera mest på 2026?

– Klimat kommer fortsatt vara vår mest väsentliga hållbarhetsfråga. Utöver det kommer vi lägga mer fokus på mänskliga rättigheter i värdekedjan samt påverkan på biologisk mångfald i värdekedjan.

Karin Stenmar, hållbarhetschef SBAB:

Vad innebär omnibus-beslutet för er?

– Omnibus-beslutet innebär ingen större praktisk förändring. Vi omfattas av våg ett av CSRD och fortsätter rapportera som tidigare. Däremot undantas vårt dotterbolag från rapportering, vilket är positiv givet att frågorna sker på koncernnivå.

Vad innebär det när det gäller CSRD?

– Vårt hållbarhetsarbete påverkas inte. Det som är positivt med  förenklade regelverk är att ESRS blir mindre detaljstyrt och leder till mer relevanta upplysningar. Även taxonomitabeller försvinner vilket också förenklar innehållet i vår årsredovisning.  

Vad innebär det när det gäller CSDDD?

– Ursprungligen skulle vi ha omfattats men CSDDD påverkar inte längre oss då vi är långt ifrån den nya gränsen på 5000 anställda. Däremot kan vissa kunder påverkas, exempelvis fastighets- och byggbolag.

Hur kommer redovisningen se ut framåt? Vilka rapporteringsstandarder kommer ni att använda?

– Vi kommer för 2025 inte redovisa S2, S3 och S4 men vi upplyser övergripande om våra IRM:er kopplade till dessa standarder. Fokus ligger på att integrera hållbarhet i ordinarie styrning och riskprocesser. 

Hur påverkas ert hållbarhetsarbete vid sidan av rapportering?

– CSRD-arbetet har stärkt hållbarhetsarbetet genom bättre integrering i affärs- och riskstyrning. Det har lett till ökad intern förståelse och tydligare ansvarsfördelning, snarare än att enbart ses som ett rapporteringsprojekt.

Kommer hållbarhetsavdelningen att justeras – anställda eller konsulter?

– Nej ingen förändring i varken styrning eller anställning. Däremot ändrade vi under förra året om vår styrning i att vi har lagt ut mycket av nyckelkompetens i verksamheten i de enheter där den tillhör. 

Vilka hållbarhetsfrågor kommer ni att fokusera mest på 2026?

– Energieffektivisering och klimatomställning är centrala frågor. Klimatanpassning, exempelvis hantering av klimatrelaterade risker, prioriteras tillsammans med sociala frågor som trygghet och säkerhet i bostadsområden, i linje med vår vision.

Henrik Tegnér, hållbarhetschef Afry.

Vad innebär omnibus-beslutet för er?

– För oss innebär omnibus-beslutet ingen större förändring. Vi ligger fortsatt över gränsvärdena och omfattas av rapporteringskraven. Vissa förenklingar sker på detaljnivå, men i stort påverkas inte ambitionsnivån eller kraven på oss.

Vad innebär det när det gäller CSRD?

– En indirekt konsekvens är att vi inte får efterfråga information utöver en viss grundnivå från de mindre företagen. Det kan ju så klart ställa till det lite för oss, i hur vi ska leva upp till våra åtaganden.

Vad innebär det när det gäller CSDDD?

– Vi är så stora att vi omfattas. Samtidigt innebär undantagen för mindre företag att möjligheten att följa upp och utvärdera hela leverantörskedjan minskar, vilket kan leda till antingen mer arbete för att hitta alternativa lösningar eller lägre täckningsgrad i kontrollerna.

Hur påverkas ert hållbarhetsarbete vid sidan av rapportering?

– För oss så är det mest impact vi har i projekten vi gör med våra kunder och det är framför allt där vi vill stärka.

Kommer hållbarhetsavdelningen att justeras – anställda eller konsulter?

– Jag skulle tro att de som är i vår rena hållbarhetsfunktion kommer nog vara ungefär samma. Men med det sagt så har rapportering blivit mer och mer standardiserad. Det gör att den blir mer och mer lik den finansiella rapporteringen. Så vi har ju redan under det här året lagt över en del av rapporteringsarbetet på vår finansfunktion istället. Då har kanske finansfunktionen fått lägga till en person. Sen har vi lagt till en person på hållbarhetsavdelningen för att fokusera på andra saker inom hållbarhetsarbete.

Vilka hållbarhetsfrågor kommer ni att fokusera mest på 2026?

– Jag tycker man kan dela upp det i två saker. Det ena är ju ett fortsatt fokus på att växa till följd av vår egen interna klimatplan och hållbarhetsplan

– Men den kanske viktigaste frågan för oss är hur vi positionerar oss i vår projekt- och kundportfölj, att jobba med att utveckla de projekt vi har. Att bli lite mer hållbara hela tiden. Det är väl den övergripande viktigaste frågan för oss.