Över 46 500 synpunkter på EU:s taxonomi

Klimattaxonomin ska enligt tidplanen klubbas senast på nyårsafton 2020. Men frågan är om det är praktiskt möjligt. I den senaste – och sista – remissrundan har över 46 000 synpunkter inkommit.

Taxonomin dröjer troligen in på nästa år

I ett pressmeddelande skriver den svenska regeringen att man bedömer att det kommer att dröja en bit i  på nästa år innan alla synpunkter kunnat beaktas. Därefter kommer en fyra till sex månader lång period då EU-parlamentet och ministerrådet kan komma med invändningar.

Svenska intressegrupper har kritiserat regeringen, som man menar varit alltför passiv när taxonomin arbetats fram. Det gäller bland annat biobränslebranschen, energibranschen och fastighetsbranschen. Även skogsägarna är kritiska.

Detta märks i det svar regeringen formulerat till kommissionen. Där lyfts fem områden fram: skogsbruk, jordbruk, energi och transport, tillverkning och byggnader. Vad gäller byggnader så skriver regeringen att man anser att kraven på energieffektivitet inte bör kopplas till energiklassningen.

Biobränslen för transporter en het fråga

Just frågan om biobränslets hållbarhet återkommer i flera av de svenska kommentarerna till kommissionen. Till exempel skriver Region Östergötland att det krävs ett holistiskt synsätt för att bedöma hållbarheten hos biobränslen för transporter. Hela biodrivmedlets livscykel måste tas med i bedömningen, skriver regionen. Regionen menar också att fordonens avgaser är ett dåligt sätt att bedöma transporters bidrag till klimatförändringarna. En elbils ”avgaser” sker ju på annan plats, och kan vara mer eller mindre skadliga beroende på källan. Regeringen går på samma linje i sitt svar till kommissionen.

Flera organisationer är kritiska till att biobränsle beskrivs som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som är viktig för att vi ska klara övergången till ett koldioxidsnålt samhälle, istället för att ses som en permanent, bra lösning.

Vill inte se olja och gas i taxonomin

Från Stockholm Environment Institute, SEI, kommer en rad kritiska synpunkter. Bland annat skriver man att gränsvärdet på 100 gram koldioxidekvivalent per kilowattimme bör behållas, och att olje- och gasinfrastruktur inte borde återinföras i taxonomin. SEI menar också att formuleringarna behöver bli tydligare så att det inte uppstår inlåsningseffekter i fossiltunga tillgångar. Det krävs också att det står helt klart när gränsvärden ska skärpas. Annars kan taxonomin inte på ett trovärdigt sätt inkludera stora utsläppare.

För mycket administration

Göteborgs stad skriver att det krävs alltför mycket arbete med att ta fram all den information som krävs för att fastställa om en investering är hållbar eller inte. Staden har många mindre projekt. De krav som ställs riskerar att vara ett oönskat hinder för mindre hållbarhetsprojekt som söker finansiering. Göteborgs stad menar också att taxonomin inte är teknikneutral, att den inte tar hänsyn till lokala förhållanden och att den utesluter en lång rad hållbara ekonomiska aktiviteter.

Göteborg Energi varnar bland annat för att taxonomin riskerar att hindra teknisk innovation, eftersom ny teknik per definition inte finns med i regelverket.

Regeringen framhåller vattenkraftens betydelse

SIS och Svensk Elstandard har gått samman och skriver i en gemensam kommentar att taxonomin på vissa punkter inte följer kommande standardisering. De nya specifikationer som dykt upp i slutet av processen följer inte alltid europeisk standard, vilket vore önskvärt.

När det gäller vattenkraften framhåller regeringen bland annat att den är betydelsefull för att balansera vind- och solel.

Alla 46 591 remissvar finns här.

Regeringens svar finns här.