Per Bolund svarar om taxonomin

Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om EU:s kommande regelverk för vilka investeringar som kan betraktas som hållbara. En expertgrupp, TEG, tog fram ett omfattande ramverk som nu bearbetas för att bli ett färdigt regelverk. Men på vägen har det skett förändringar, som orsakat upprörda känslor i flera branscher i Sverige, bland annat fastighetsbranschen.

Irritationen där beror framför allt på att gränsen för hur mycket energi en fastighet behöver per kvadratmeter och år har ändrats.

Olika gräns i olika länder

Den var satt så, att de femton bästa procenten skulle räknas som hållbara. Men ändrades till att endast byggnader i energiklass A skulle ses som hållbara investeringar. Olika EU-länder har olika gräns för vad som räknas som energiklass A, och Sverige hör till de länder som har de hårdaste kraven.

– Med det här kravet blir det kanske en till två procent av alla fastigheter som kvalar in. Eftersom formuleringen innan var 15 procent blir det stor skillnad, sade Fredrik Ljungdahl, på fastighetsbolaget Wihlborgs nyligen till Miljö & Utveckling.

Styr mot nybyggen

Han konstaterade också att det blir svårt att få en befintlig byggnad att räknas som hållbar.

– Det här driver kraftigt mot nybyggnad. Rent miljömässigt är det inte bäst, tycker vi, säger Fredrik Ljungdahl.

Nu pågår en remissrunda, som avslutas 18 december. Därefter ska regelverket spikas av EU.

Per Bolund: Vi kommer att svara

Miljö & Utveckling har ställt fyra frågor till finansmarknadsminister Per Bolund, som berättar att analys pågår. Han menar också att EU-kommissionens förslag kan ifrågasättas.

Hur ser regeringen på att det är energiklass A enligt energideklarationen som gäller i det nu aktuella förslaget till EU-taxonomi?

– Regeringens syn är att taxonomin ska bygga på objektiva kriterier och en hög miljöambition. Utifrån det perspektivet kan det ifrågasättas att använda ett kriterium som ger så olika utfall i olika medlemsländer. Vi är dock inte klara med den detaljerade analysen än.

Agerar regeringen för att förändra detta på något sätt, i så fall hur?

– Sverige har varit bland de mest pådrivande för att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har tagit en aktiv roll även i taxonomiförhandlingarna. Senast den 18 december kommer regeringen att skicka in alla synpunkter till kommissionen men i nuläget går det inte att säga mer i detalj.

Vad vore en rimlig gräns enligt regeringens synsätt?

– En rimlig gräns behöver vara baserad på objektiva kriterier och ha en hög miljöambition. Det kan ifrågasättas om Kommissionens förslag verkligen är det. Kommissionens tekniska expertgrupp har tidigare föreslagit mer rimliga mått som utgår från att de ska tillhöra en viss andel av de mest energieffektiva på den lokala marknaden.

Vad vill du säga till de i fastighetsbranschen som är oroade?

– Jag tycker att det är mycket angeläget att taxonomin bidrar till klimatomställningen och att den inte resulterar i att ambitiösa aktörer som planerar för en omställning mot nollutsläpp till 2050 får svårare att genomföra sina investeringar på grund av att regelverket inte i tillräcklig utsträckning tar sin grund i existerande sektorslagstiftning. Regeringen verkar aktivt för en förändring av förslaget, både genom att skicka in sina synpunkter till kommissionen och genom dialog med relevanta aktörer på EU-nivå.