Kanada var först ut, och lämnade in sin klimatplan redan 2016, året efter Parisavtalet. Nu har totalt 25 länder lämnat in sina planer. Alla planer finns att läsa här.
Med tanke på att 189 länder har åtagit sig att vara klara med klimathandlingsplanerna före årsskiftet är det tydligt att klimatarbetet släpar efter på politisk nivå.
Miljö & Utveckling rapporterade tidigare i höstas om att den svenska regeringen undersöker möjligheterna att digitalisera COP26. Då kommenterade Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie det faktum att så få länder lämnat in sina planer så här:
– Många har fått förseningar till följd av pandemin. Det är naturligt att man inte har samma förutsättningar för att driva på arbetet.
Vissa utsläpp får kompenseras enligt klimatplanen
Den svenska planen lämnades in i fredags och innehåller redan kända klimatåtaganden. Sveriges långsiktiga mål är att 2045 ha minskat utsläppen med minst 85 procent jämfört med 1990, och nå netto-noll genom negativa utsläpp, alltså kompensationsåtgärder. För att godkännas ska en sådan kompensationsåtgärd vara i linje med internationella regler. De negativa utsläppen kan åstadkommas på tre olika sätt:
Ökad koldioxidinfångning i skog eller mark
Verifierade utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder
Infångning- och lagring av koldioxid på teknisk väg.
Ytterligare styrmedel behövs
Det framgår att de beslut som redan tagits inte kommer att räcka för att målen ska uppnås, utan att mer behövs. Målen gäller de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, alltså inte konsumtionsbaserade utsläpp.