Inga produkter i varukorgen.
Sverige missar EU:s återvinningsmål – ”Plasten är den stora utmaningen”
ÅTERVINNING
Sverige behöver växla upp återvinningen för att klara EU:s krav till 2030.
– Vi har utmaningar i varje led – från produktion till insamling, säger Malin Forsgren, partner på 2050 Consulting.
Malin Forsgren. Foto: Pressbild / Adobe stock.
Sverige kämpar för att nå EU:s återvinningsmål. Glas och metall är på rätt spår, pappret nästan där – men plasten fortsätter att vara ett sorgebarn.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Trots ökade krav och nya satsningar väntas plastens återvinning plana ut en bra bit under EU:s mål på 55 procent. En ny rapport från hållbarhetsbyrån 2050 Consulting uppskattar utfallet till 37–51 procent.
– Det finns inte en enskild orsak till att vi inte når målen. Vi har utmaningar i varje led – från hur förpackningar designas till hur de samlas in och återvinns. För att lyckas krävs att hela värdekedjan ändrar tankesätt och ser återvinning som en självklar del av verksamheten, inte som något frivilligt, säger Malin Forsgren, partner på 2050.
Plasten – den svaga länken
Plastförpackningar är det största problemet. Återvinningsgraden är låg, och stora volymer går fortfarande till förbränning. Samtidigt är straffavgifterna till EU redan kännbara – Sverige betalade 2,7 miljarder kronor under 2024 för icke återvunna plastförpackningar.
– För papper ligger vi nära målet, men för plast är vi fortfarande långt ifrån. Om vi inte gör betydligt mer kommer Sverige inte att nå upp till EU:s krav, säger Malin Forsgren.
Hon menar att den största bromsklossen inte är tekniken – utan beteenden och ansvarsfördelning.
– Det finns tekniska utmaningar, till exempel hur olika plastmaterial kan separeras, men det är inte huvudproblemet. Det handlar om beteenden och ansvar. Vi behöver helt enkelt börja göra det vi redan vet att vi ska, säger hon.
Så bör företag agera
Malin Forsgren lyfter särskilt företagens roll i omställningen, både i designfasen och i redovisningen av utsläpp.
– Ett konkret steg vore att börja redovisa utsläppen från den plast som faktiskt går till förbränning. I dag syns det ofta inte alls i klimatberäkningarna, eftersom plastförbränning inte räknas in i företagens egna utsläpp. Om man gör det synligt blir problemet tydligare och lättare att agera på, säger hon.
Företag som vill minska riskerna bör, enligt Malin Forsgren, fokusera på tre saker:
- Designa för återvinning. Förpackningarna måste vara återvinningsbara redan från början.
- Öka spårbarheten. Följ upp var materialen tar vägen och hur stor del som faktiskt materialåtervinns.
- Bygg samarbete i värdekedjan. Återvinning fungerar bara om producenter, leverantörer och avfallsaktörer arbetar mot samma mål.
Byggbranschen har störst potential
Ett särskilt problemområde är byggsektorn, där plastflödena är stora men återvinningen nästan obefintlig.
– I dag återvinns bara omkring en procent av plasten som uppstår i byggbranschen. Det är enorma mängder som går till spillo, och det påverkar hela Sveriges möjlighet att nå målen, säger hon.
Gemensamt ansvar krävs
För att Sverige ska kunna nå EU:s mål behövs mer än nya anläggningar och tekniska lösningar. Malin Forsgren betonar att hela kedjan – från producent till hushåll – måste samverka.
– När olika aktörer säger ”återvinning är inte vår prioritet” blir det omöjligt att nå helheten. Vi behöver transparens, samarbete och ett nytt sätt att tänka. Annars blir kostnaden för samhället mycket hög – både ur ekonomiskt, resurs- och klimatperspektiv, säger hon.
