I samband med att 2022 övergick i 2023, tog Sverige över den tjeckiska ordförandeklubban i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Det innebär att Sverige under sex månader framåt planerar och leder arbetet i ministerrådet.
Svenska ordförandeskapet – det förväntar sig EU-parlamentarikerna
EU
Nu har Sverige tagit över ordförandeskapet i EU för ett halvår framåt. Bland Sveriges EU-parlamentariker har några höga förväntningar, medan andra ser framför sig ett misslyckande när det kommer till att hantera klimatkrisen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
I december presenterade Sveriges stadsminister Ulf Kristersson (M) regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet. Då stod det klart att säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen är de frågor som kommer att stå högst upp på agendan.
Det förväntar sig EU-parlamentarikerna
När Sveriges ledamöter i EU-parlamentet nu kommenterar vad de förväntar sig inför det svenska ordförandeskapet, råder det delade meningar om vad de tror att regeringen ska lyckas åstadkomma under våren.
En av de mest kritiska rösterna är Alice Bah Kuhnke (MP). När det kommer till att ta tag i och hantera klimatkrisen uttrycker hon stark oro inför att Sverige nu är ordförandeland.
– Den svenska regeringen har redan sänkt ambitionerna för att hantera klimatkrisen… Vi har inte tid att vänta, klimatkrisen är här och nu, och därför borde Sveriges ordförandeskap bidra till att EU:s ambitioner höjs, betydligt, säger hon i en kommentar.
Helene Fritzon (S) delar samma åsikt. I en kommentar säger hon att Sverige traditionellt sett har ett ”välförtjänt gott renomé” inom demokrati, klimat och jämställdhet, men att hon tvivlar på den nya regeringen i en tid av kris och krig i Europa.
– Det ställer höga krav på ett ledarskap som uppvisar politiskt mod och ansvar för framtiden. Jag känner stor oro för hur den nya högerkonservativa regeringen ska leva upp till detta. Klimat- och jämställdhetspolitiken är redan nedmonterad och demokratifrågorna lågt prioriterade, säger hon.
”Det behövs en tydlig agenda i EU för ökad konkurrenskraft”
De borgerliga ledamöterna kommenterar inte vilka förväntningar de har när det kommer till att hantera klimatkrisen. Däremot nämner Tomas Tobé (M) att han ser framför sig att energifrågan kommer att bli en viktig, men utmanande, fråga. I övrigt nämner han bland annat att att han förväntar sig att Sverige bidrar till bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft.
– Det behövs en tydlig agenda i EU för ökad konkurrenskraft, stärkt tillväxt och mer handel, säger han i en kommentar.
Charlie Weimers (SD) kommenterar varken klimatkrisen eller energifrågan, utan lyfter att han tycker att Sverige ska prioritera ändrade regler för att islamister inte ska gynnas av EU-stöd.
”Hoppas att det svenska ordförandeskapet överraskar”
Malin Björk (V) ser, likt sina kollegor i Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med oro på det svenska ordförandeskapet, men hoppas ändå att det ska överraska.
– Jag vet att många med mig känner oss oroliga när Sverige nu ska ta över EU:s ordförandeklubba. Men jag hoppas att det svenska ordförandeskapet överraskar mig och tydligt står upp för demokrati och rättsstat i länder som Ungern och Polen, och verkar för en ambitiös klimatpolitik och en human flyktingpolitik, säger hon.
Även Abir Al-Sahlani (C) säger att hon ser på klimat och migration som de viktigaste frågorna under ordförandeskapet, tillsammans med energifrågan.