Så styr Ica mot vetenskapliga klimatmål

Vägen dit går via utsläppsminskningar som revideras enligt Science Based Targets, alltså vetenskapliga klimatmål. Revisionen utförs av auktoriserade hållbarhetsrevisorer hos KPMG.

– Vi har valt internationella eller standardiserade metoder så långt det går. Det skapar trovärdighet och jämförbarhet. Om alla använder sina egna metoder får du inte någon samlad bild för hela värdekedjan, konstaterar Kerstin Lindvall, Ica-gruppens hållbarhetschef.

De vetenskapliga klimatmålen måste godkännas

Bakom Science Based Target finns organisationer som FN och Världsnaturfonden. Målen som sätts enligt metoden, ska godkännas av organisationen.

– Det tog oss mellan fyra och fem månader att få våra mål godkända. Man ska fylla i allt enligt deras process och sedan skickar man in dokumenten. De tittar på våra data och sedan säger de ja eller nej. Man kan inte säga att man satt sina mål enligt Science Based Targets utan att ha fått ett officiellt godkännande, berättar Kerstin Lindvall.

Därefter följer företaget upp att målen uppnås, med årlig revidering av KPMG, som i sin tur är auktoriserade av tredje part.

Mål om klimatneutralitet från 2006

Ett av Ica-gruppens mål är klimatneutralitet, som ska uppnås redan detta år. Minskningen av de egna utsläppen ska stå för det mesta, och resten ska kompenseras. När målet sattes år 2006 framstod det som rimligt. Och Kerstin Lindvall menar att företaget nog når fram i slutet av detta år. Det ser bra ut, för 67 procent nåddes redan förra året.

– Men vi vet att vi inte kommer att köra på 100 procent förnybara bränslen, varken i Sverige eller Baltikum under det här året. I Baltikum finns inte ens tankställen för det. Så vi kommer att behöva jobba med kompensation, säger hon.

Matsvinnsmål till 2025

Till det kommer målet på en halvering av matsvinnet till år 2025. Det målet grundas på vad som redan sker hos företaget och i omvärlden.

– Det händer mycket vad gäller matsvinnsteknik, prognostisering i butik, lagerhållning, utveckling av nya produkter och bättre hållbarhet, berättar Kerstin Lindvall.

Vill skippa fossil engångsplast

Företaget har även ett mål vad gäller plastanvändningen. Det första målet är att inga fler engångsartiklar av fossilplast ska säljas när året är slut.

Att målen blivit så ambitiösa, handlar bland annat om varumärket.

– Våra kunder förväntar sig att vi ska ligga långt framme, säger Kerstin Lindvall.

Betalar sig på sikt

Hon menar att satsningen innebär en kostnad här och nu men på lång sikt återbetalar det sig.

– Det här är det mest affärsmässiga i det långa loppet.

Att målen vilar på vetenskaplig grund och på ett sätt som gör att det går att jämföra med andra, betyder också att det är lättare att engagera medarbetarna.

– Ska Ica ha ett mål för matsvinn på 50 procent måste vi kunna motivera det. Kan jag visa att det leder till att Ica bidrar till att målen för Agenda 2030 nås skapar det ett otroligt internt engagemang, säger hon.

Gurkan fortsatt inplastad

Plasten runt gurkan kommer dock inte att försvinna, även om många kunder ställer frågor kring det och trots att företaget har mål för plast.

– Tar vi bort plasten från gurkan, då blir det mer svinn, både i hemmet och i våra led, för gurkan är inte så förtjust i fettet från våra fingrar. Så vi skyddar den om den får vara inplastad. Däremot ska det vara plast av rätt råvara, säger Kerstin Lindvall.