Så styr Växjö mot social och miljömässig hållbarhet

– Nu tar vi ny sats och samlar både miljö och social hållbarhet. Vi ska ta fram indikatorer som vi gör om till nyckeltal, säger kommunens hållbarhetschef Charlotte G Brynielsson.

Har valt ut ett antal nyckeltal

Kommunen utgår från de 5000 nyckeltal som Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram, men nöjer sig med ett hundratal av dem. Ett exempel på nyckeltal är utsläpp av koldioxid per invånare, ett annat är mängden avfall.

Nyckeltalen väljs ut så att de underlättar styrningen mot de fem målbilderna, av vilka en är att kommunen ska vara klimat- och miljösmart. Där ingår målet för fossilfrihet år 2030.

En annan målbild går ut på att kommunen ska vara trygg och att tillit ska råda. I den ingår bland annat anpassning till de klimatförändringar som väntas. Rättvisa och att kommunen ska växa ingår i tredje och fjärde målbilden. I den femte, att kommunen ska vara grön och hälsosam, ingår bland annat biologisk mångfald och rent vatten.

Växjös hållbarhetsutmaningar

Till det kommer utmaningarna. På vägen mot fossilfrihet har till exempel mycket fossilt bränsle plockats bort i det kommunala energibolaget. Men transporterna förblir en utmaning, en av de nio som kommunen pekar ut.

Nyckeltalen ska sedan väljas ut så att de styr mot målbilderna. Men vilka nyckeltalen blir är inte bestämt än, utan det görs under året.

– Jag tror att det blir omkring hundra nyckeltal. De ska kunna kopplas till någon av målbilderna men också till utmaningarna och naturligtvis också till de globala målen. Det är något man mäter på, säger miljösamordnare Henrik Johansson.

Följs upp och analyseras

Nyckeltalen ska kommunen följa upp varje år. Vart fjärde år blir den en mer omfattande analys. Men den första görs lite tidigare än så, redan år 2022.

– För sociala frågor delas det upp på åldersgrupper, kvinnor och män, samt socioekonomisk bakgrund. För klimatpåverkan kan vi bryta ner uppföljningen till olika sektorer och olika gaser, säger Henrik Johansson.

Budgetarbetet kan ge extra tryck

Visar det sig att utvecklingen inte går framåt i tillräckligt högt tempo, ska styrningen bli noggrannare, genom att nyckeltalet lyfts in i kommunens budgetarbete.

– Går det åt rätt håll, då är det ingen ko på isen. Men står det stilla eller går åt fel håll, behöver man påpeka detta, berättar han.

I budgeten går det till exempel att lägga in avfallsmängd per invånare och andel ekologisk mat i skolorna.

– När det synliggörs på det viset, kopplas det till att något måste göras, säger Henrik Johansson.

Jämför sig gärna med andra

Informationen riktar sig först och främst till beslutsfattarna, alltså politikerna. Men några av nyckeltalen är redan tillgängliga för alla på SKR:s hemsida, inom systemet Kolada. Där finns nyckeltalet växthusgas per invånare listat för alla landets kommuner. Vem som helst kan därför se att Växjö ligger bra till, men också att det finns kommuner som släpper ut ännu mindre per invånare.

– Vi tycker att det är jättebra om man jämför med andra. Vi kan då till exempel se hur andra tacklar de här frågorna och om de gör det bättre än vad vi gör, säger Henrik Johansson.

Invånarnas konsumtion en utmaning

Vad gäller Parismålet för klimatet, tror han att kommunen ligger bra till, i alla fall när det gäller det som kommunledningen styr över. Men så tillkommer invånarnas konsumtion, en av de nio utmaningarna.

– Där har vi ingen aning, säger Henrik Johansson.

Politisk enighet ger bra grund

Den politiska enigheten om målen är stadig och har funnits länge. Alla kommunens politiker har sagt ja till hållbarhetsprogrammet.

– Det är en jättebra grund att stå på. Sedan kanske en borgerlig majoritet vill nå jämställdhet på ett sätt, och en S-majoritet föredrar ett annat sätt, men det pekar vi inte ut i hållbarhetsprogrammet. Det säger bara att här är våra utmaningar. Sedan får politikerna prioritera i sina budgetar, säger Henrik Johansson.