Smart styrning sparar energi

Dålig styrning av kylning, ventilation och värme skapar ett onödigt slöseri av både energi och pengar. Ett fläktsystem som går på för fullt i tomma lokaler kan till exempel vara en stor energibov. Ofta handlar det om att systemen inte är tillräckligt smarta, berättar Mohsen Soleimani-Mohseni, forskare på Chalmers tekniska högskola, som skrivit en doktorsavhandling om smart styrning av inomhusklimat i byggnader.

Behovsstyrd energianvändning

Ett ”dumt” element ökar sin effekt när ett fönster öppnas och det kan i sin tur göra så att ventilationen i rummet ökar.

– Det finns exempel på lokaler som både kyls och värms samtidigt och kylan kostar ju också, påpekar Mohsen Soleimani-Mohseni.

Framkoppling är ett sätt att lösa den här typen av problem. Det innebär att man lägger in information om förväntade händelser, till exempel att ett fönster öppnas, i systemet som sedan reagerar på och anpassar sig efter dessa händelser. Huvudprincipen är systemen ska jobba tillsammans och inte mot varandra.

Integrerat system

Ett sådant integrerat system har Akademiska hus valt att installera i sitt nya huvudkontor i Uppsala. Där är alla vvs- och elsystem integrerade via ett datanätverk. Det är ett kontrollnätverk som även styr in- och utpassering, brandlarm och andra larmfunktioner. Rent praktiskt fungerar det så att varje rum i byggnaden har en sensor som via närvaro och rumstemperatur känner av om det finns någon i rummet. I rum där många människor vistas räknas även koldioxidpartiklar för att anpassa ventilationen. Belysning, rumsklimat och solavskärmningar behovsstyrs på detta sätt. Alla funktioner anpassas därigenom till det antal personer som finns i huset och var i huset de rör sig. Belysningen slocknar till exempel om den inte känt av några rörelser på 20 minuter.

Kan styra via datorn

De som arbetar i huset kan också själva gå in och styra temperaturen i det egna kontoret från sina datorer. Det görs via en ruta på skärmen som innehåller den aktuella inomhustemperaturen och ett reglage som kan föras mot blått för kyla och rött för värme. Därifrån kan även solavskärmning med lameller styras. Båda delarna styrs annars automatiskt.

– Hela idén går ut på att allt ska sköta sig självt, förklarar Anders Öhrn, vvs-handläggare på Akademiska hus.

Sparar energi

Den klart största fördelen med ett integrerat system av den här typen är att det sparar energi, till och med i jämförelse med hus som byggts för att vara energieffektiva.

– Vi förbrukar tio procent mindre energi jämfört med en energieffektiv byggnad utan smart styrning, säger Anders Öhrn.

Det har inte heller kostat något extra jämfört med om man hade byggt som vanligt med separata system.

Ville prova själva

Enligt Mohsen Soleimani-Mohseni är det ännu ganska ovanligt att den här typen av teknik tillämpas i praktiken, trots att den inte är speciellt kostsam. På Akademiska hus har man använt sig av digitala system i 15 år. Men det var först i samband med byggandet av det nya huvudkontoret för drygt två år sedan som tekniken med smarta system prövades full ut. Tanken var att först se hur den nya tekniken fungerade på ”hemmaplan”.

– Vi ville prova själva innan vi inför det i våra fastigheter, förklarar Ove Eriksson, projektledare på Akademiska hus.

Hittills har det fungerat smidigt förutom vissa problem med larmen vid inpassering. Enda nackdelen är att felsökningen blivit mer komplicerad eftersom det är ett tekniskt avancerat system, berättar Anders Öhrn. Nu siktar Akademiska hus på att införa tekniken i fler nybyggnationer. Hittills har den använts för vvs-systemen i ett bibliotek som man byggt åt högskolan i Gävle.