Många utmaningar när Umeå vill öka sin cirkularitet

År 2016 fattade kommunens politiker beslut om att organisationen ska arbeta med cirkulär ekonomi som ett verktyg för att nå kommunens klimatmål. Sedan dess har det hänt saker på flera plan – allt från lådcykelpool till näringslivssamarbete. Kommunen har också deltagit i ett OECD-projekt, där de cirkulära satsningarna utvärderats.

– Umeå är den första staden i Norden som varit med det projektet, och för oss har det varit en väldigt lärande resa. De tog ett intressant helhetsgrepp och träffade både offentliga sektorn, näringsliv och civilsamhälle. Alla fick komma till tals, säger Philip Näslund.

Arbetet med cirkularitet granskades

Även kommunens policies och strategiarbete granskades. Ett resultat är att kommunen nu arbetar fram en strategi och anställer en samordnare för cirkulär ekonomi.

– Vi fick totalt 18 rekommendationer, uppdelat på om vi är stödjande eller genomförande part, säger Philip Näslund.

Allt från lådcyklar till industriell symbios

Kommunen har genomfört en del delningsprojekt, som en lådcykelpool och ökad information kring returhuset där grejor kan lämnas in istället för att kastas. Det pågår också näringslivsprojekt, där målet är att skapa industriell symbios kring en ny fabrik som tillverkar skogsmaskiner. Ytterligare ett projekt är att öka andelen återbruk vid renoveringar när kommunen behöver göra förändringar i sina egna fastigheter.

– Vi renoverade en stor gymnasieskola och försökte bevara den befintliga strukturen så långt som möjligt. Vi sparade trappor, tegel och kakel som vi kunde använda i den nya byggnaden. Det är exempel på hur vi som kommun kan kravställa kring att spara material i projekt, säger Philip Näslund.

Ska analysera vissa materialflöden

Kommunen har också utbildat sina upphandlare i cirkulär ekonomi.

Ett nytt projekt är att genomföra en materialflödesanalys av elektronik och plast i kommunen.

– Vi gör det för att kunna följa upp bättre och se hur vi minskar våra avtryck om vi köper in andra typer av produkter. Det är ett initiativ som genomförs tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, med stöd från Energimyndigheten, och vi det ska vara klart i år.

Mätning och uppföljning svaga punkter

En av synpunkterna från OECD handlade just om behovet av mätning och uppföljning, och att det är ett område som behöver utvecklas. För Umeås del är arbetet med cirkulär ekonomi kopplat till målet om minskade klimatutsläpp.

– Den stora målsättningen är att nå de klimatåtaganden vi har: klimatneutralitet år 2040. Så det är framför allt dit vår mätning ska leda oss. Sedan är det ju intressant för kommunen överlag att förstå hur många företag eller initiativ som finns här kring till exempel reparationer och delningslösningar, som ett sätt att förstå hur man kan skapa sysselsättning i den här branschen.

– Vi har ambitionen att skapa en metod för att följa den utvecklingen, kunna se om vår rådgivning ger effekt på affärsmodeller och andra initiativ, säger Philip Näslund.

Behöver jobba både internt och med konkreta insatser

Han menar att kommunen behöver sätta upp ett mål, en strategisk riktning, som inte bara gäller kommunens interna arbete. Det kan också behövas konkreta insatser om marknaden inte vågar satsa.

– Ibland måste kommunen gå före, för vår del gäller det till exempel lådcykelpoolen. Aktörerna var inte intresserade utan tyckte nog att marknaden var för liten. Så vi testade att skapa en pool själva och hoppas nu kunna dra oss tillbaka om andra aktörer kommer in, säger Philip Näslund.

Tror på ökad cirkularitet

Han hoppas på en utveckling med mer delning och mindre ägande, och produkter som är enkla att reparera.

– Jag tror att cirkularitet kommer att växa till sig och få ökat fokus. Det trycks på både från nationellt håll, från lokala aktörer och från EU. Jag tror att det här kan vara en del av lösningen för att skapa oss ett bra liv inom planetens gränser, säger Philip Näslund.