Så går det för Sveriges fåglar – tecken på ljusare framtid  

De senaste tio åren var det dubbelt så många fågelarter som ökade, 28 procent, än minskade, 14 procent. Även om det är för kort period för att dra några säkra slutsatser, är det ett tecken på att utvecklingen för svenska fågelarter går åt rätt håll.

Den analysen drar Birdlife Sverige i rapporten Sveriges fåglar 2023, som visar utvecklingen över svenska fågelarter och har tagits fram i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.

Utifrån en 20-årig period visar rapporten att 31 procent av fågelarterna ökat i antal, medan 26 procent minskat. För 32 procent av fågelarterna är förekomsten stabil, medan utvecklingen av resterande 11 procent är ”osäker”.

Går bättre för anpassningsbara fågelarter

I rapporten drar Birdlife Sverige också slutsatsen att det går bra för anpassningsbara fågelarter, som blåmes och talgoxe. Däremot är det svårare för de arter som ställer högre krav på sin livsmiljö, som mesarna entita och talltita.

De lyfter också att det går bättre för arter som trivs i ett varmare klimat, som fågelarten Steglisen som ökar kraftigt. Lövsångaren, som anpassats till ett svalare sommarklimat, minskar däremot.

Vidare lyfter Birdlife Sverige att det finns oroande tecken för fåglar som lever vid sjöar och vattendrag. Både fiskgjusen och lommarna storlom och smålom missgynnas av störningar från firluftsliv, konkurrens från havsörnen som ökar i antal, samt att vattnet i många insjöar blivit allt brunare.