
Genom att kopiera reduktionsplikten för vägtrafik till flyget hoppas utredaren Maria Wetterstrand att klimatpåverkan ska minska. 1 mars 2019 ska utredningen vara klar, men redan nu börjar förslagen ta form.
flyg Reduktionsplikt och visst produktionsstöd ska minska flygets klimatpåverkan. Det är förslagen som utredningen om hållbara flygbränslen, med Maria Wetterstrand som regeringens utredare, skissar på.
Genom att kopiera reduktionsplikten för vägtrafik till flyget hoppas utredaren Maria Wetterstrand att klimatpåverkan ska minska. 1 mars 2019 ska utredningen vara klar, men redan nu börjar förslagen ta form.
– Vi håller på att skissa på förslag som sedan konsekvensutreds. Vi får se vad som händer, säger hon.
Utredningen består av ett kansli med två anställda, en expertgrupp och en referensgrupp. Uppdraget från regeringen är att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas för att minska utsläppen av koldioxid. Utredningen ska också föreslå styrmedel och undersöka vilken grad av inblandning av biobränsle som kan vara lämplig.
– Det förslag vi skissar på nu är en form av reduktionsplikt liknande den vi har för vägtrafiken, där man blandar in biodrivmedel för att uppnå en viss utsläppsminskning. För flyget blir det en låg nivå under åren fram till 2025 ungefär, eftersom tillgången till biodrivmedel för flyg är ganska liten just nu, säger Maria Wetterstrand, men nämner att siffran kan öka till 30 procent år 2030.
Tanken med en reduktionsplikt är att skapa en trygghet för tillverkare och investerare. I dagsläget finns en enda kontinuerlig tillverkare av biojet – som biobränslet för flyg kallas – som ligger i Kalifornien. Men många som tillverkar HVO för vägtrafik kan även börja tillverka biojet, berättar Maria Wetterstrand, och de stora tillverkarna har beredskap för detta om efterfrågan skulle uppstå.
– Man kan också tänka sig andra produktionsmetoder, det är på gång men ligger längre fram i tiden, säger hon.
Enligt förslaget ska reglerna för biojet vad gäller spårbarhet och liknande vara samma som för övriga biobränslen, de måste följa EU:s förnybarhetsdirektiv.
– Vår bedömning är att reduktionsplikten gynnar de mest miljöeffektiva produktionsprocesserna och att det kommer att gynna svenska producenter. Palmoljan kommer inte att kunna konkurrera, säger Maria Wetterstrand.
Läs mer: Mikrober ska bli bättre på att göra hållbart biobränsle
Utredningen har undersökt en rad olika tillvägagångssätt. Bland annat har man tittat på Norges kvotplikt, ett nollalternativ helt utan styrmedel och om EU:s handelssystem skulle vara tillräckligt för att få en förändring.
– Utan styrmedel skapas inte en tillräcklig säkerhet för att få tillverkarna att sätta igång produktion. Kvotplikten, som finns i Norge, skapar i princip säkerhet för tillverkarna, men den är något mindre träffsäker när det gäller kostnadseffektiva utsläppsminskningar, säger Maria Wetterstrand.
Ett förslag om produktionsstöd till nya, i dag alltför dyra, tekniker för framställning av biojet är också tänkbart, även om reduktionsplikten ska vara den främsta pådrivaren.
Utredningen har också bedömt om information om flygets klimatpåverkan skulle kunna räcka, men svaret är nej.
– Tillgången till biodrivmedel och råvara är avgörande, liksom dess ekonomiska konkurrenskraft. Biodrivmedlen kommer inte att komma ner till samma kostnader som fossilt bränsle de närmaste decennierna. Därför behövs politiska styrmedel, säger Maria Wetterstrand.
Hon har mött ett stort intresse hos flygbranschen.
– Vilken beredskap det ändå finns för att ta tag i de här frågorna i branschen! Alla stora, seriösa bolag är jätteintresserade. De vill inte ha det här dåliga klimatryktet, säger Maria Wetterstrand.
– Vi har sagt att målet är 100 procent biobränsle år 2045, men det betyder inte att flyget är klimatneutralt då. Vi har fortfarande till exempel höghöjdseffekten. Det är klart att det också behövs insatser för att dämpa flygtrafiken och en ökning för andra alternativ, som tåg och videokonferenser, säger hon.
Det finns också sätt att tackla klimatpåverkan utöver reduktionsplikt som kommit upp i diskussionerna, men som knappast lär hamna i den färdiga utredningen. Ett exempel är att utveckla en hybridteknik där flygplanen går över på eldrift när de nått en viss höjd.
– Det är inget som finns idag och inget man kan sätta sin lit till. Det lär bli biodrivmedel för flyget en lång period. Men ibland överträffar verkligheten förväntningarna. Det är svårt att veta när det är en så omogen sektor, säger Maria Wetterstrand.
Och även med en reduktionsplikt på plats kommer den enskilde konsumentens val att ha stor betydelse.
– De politiska styrmedlen blir en basnivå. Egna initiativ som att köpa biobränsle motsvarande sin flygning kommer fortfarande att behövas, säger hon.