Ödesveckan för klimatpaketets flaggskepp

Klimat Flaggskeppet som ska hjälpa EU att nå sina klimatmål. Så beskrivs EU:s handelssystem med utsläppsrätter, ETS. Därför är det mycket som står på spel när man nu ska enas om lagförslagets slutgiltiga utformning.
– Det här har potential att bli världens mest effektiva klimatverktyg, men vägen dit är fortfarande väldigt skakig, säger Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C).

Ödesveckan för klimatpaketets flaggskepp
Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C). Foto: Centerpartiet.

EU slutspurtar nu för att få på plats alla delar i sitt stora klimatpaket Fit for 55, som ska hjälpa EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Tre av paketets 14 förslag har redan klubbats igenom, och i veckan väntas man nå en slutgiltig överenskommelse i den reviderade lagen om EU:s handelssystem med utsläppsrätter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Den svenska Europaparlamentarikern Emma Wiesner (C) sitter med i förhandlingarna. Hon tror och hoppas att man ska nå en överenskommelse natten mellan lördag och söndag. Fram tills dess menar hon att det är mycket som behöver falla på plats.

– Det här har potential att bli världens mest effektiva klimatverktyg, men vägen dit är fortfarande väldigt skakig. Jag ser framför mig långa och intensiva förhandlingar. Det är många svåra nötter att knäcka, säger Emma Wiesner (C) till Miljö & Utveckling.

Fakta

EU:s handelssystem med utsläppsrätter

  • Sedan 2005 finns inom EU ett system för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS).
  • Systemet omfattar hittills cirka 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU. Det motsvarar omkring 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen.
  • Målet med utsläppshandelssystemet är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska hjälpa EU att nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden inom Parisavtalet.
  • Ändringar i systemet är en av de åtgärder som ingår i klimatpaketet Fit For 55, som EU-kommissionen presenterade i juli 2021. Ändringarna handlar om att inkludera fler sektorer, höja ambitionsnivån och andra åtgärder för att systemet ska bli mer effektivt.
  • Reglerna för hur systemet fungerar är rätt komplicerade, men systemet fungerar kortfattat genom att EU bestämmer hur stora de totala utsläppen får vara för deltagarna – nivån kallas utsläppstak. Det innebär att den tillåtna mängden utsläpp är förutbestämd.
  • Den tillåtna mängden utsläpp fördelas på utsläppsrätter, som säljs (auktioneras) eller delas ut gratis till deltagarna.
  • Varje utsläppsrätt ger deltagaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid.
  • Deltagarna måste varje år redovisa sina utsläpp och överlämna utsläppsrätter som motsvarar den mängden.
  • Deltagarna kan köpa och sälja utsläppsrätter mellan varandra. Om en deltagare har ett underskott av utsläppsrätter (det vill säga om de har färre utsläppsrätter än de har utsläpp) måste det täckas genom att deltagaren köper fler utsläppsrätter. Ett överskott av oanvända utsläppsrätter kan däremot säljas eller sparas.

Källa: Naturvårdsverket.

Knäckfråga med vägtransport och byggnader

De senaste två veckorna har preliminära överenskommelser nåtts om att inkludera sjöfarten och flygsektorn i handelssystemet. Den stora knäckfrågan nu handlar enligt Emma Wiesner (C) om att utvidga handelssystemet att omfatta även vägtransporter och byggnader.

– Det är en otroligt svår nöt att knäcka, och det absolut största orosmolnet. Från både vänster och höger vill man inte höja ambitionerna. Vänstersidan är rädda för att införa prissättning på privatpersoner och menar att det kommer påverka samhället negativt. Sedan har vi högerkanten som inte tycker att det är en bra kostnad för industrin, säger hon.

Ambitionsnivån diskuteras flitigt

Vidare berättar hon att samtalen kretsar mycket kring ambitionsnivå i det befintliga handelssystemet, där kommissionen förslagit utsläppsminskningar på 61 procent och Europaparlamentet 63 procent till 2030 jämfört med 2005. För det nuvarande handelssystemet gäller utsläppsminskningar på 43 procent.

– Där misstänker jag att vi kanske landar på 62 procent, säger Emma Wiesner (C).

Samtidigt menar hon att det viktiga är att bygga upp ett handelssystem som fungerar, snarare än att fokusera på marginalerna.

– Just nu har man en linjär utsläppskurva som inte tar hänsyn till forskning och innovation och att det hela tiden sker förbättringar. Jag vill se en progressivitet och att det blir en mer exponentiell nedgång av utsläppen, att utsläppskurvan hela tiden minskar. Det tycker jag är viktigare än vilken slutsiffra som vi landar på, säger hon.

Hur ser du på läget just nu?

– På ett personligt plan är jag frustrerad över att det inte går tillräckligt långt. Fortfarande kompenseras industri för utsläppshandelspriset, man lägger in ett undantag för att stålindustrier inte behöver öka takten lika mycket och jag är orolig över att man minskar pengarna i innovationsfonden. Jag hade velat ha in fler sektorer mycket tidigare, och ta bort den fria tilldelningen och utsläppsrabatten mycket tidigare, helst igår, säger Emma Wiesner (C).

Vad är Sveriges hållning?

– Jag tycker att Sveriges regering, både den gamla och nya, har varit lite väl försiktiga kring att uttala sig om utvidgningen till transport och byggnader. När det kommer till transporter så är ju Sverige ett land som redan har gått före genom koldioxidskatter på bensin och diesel. Om man vill prata om klimaträttvisa, priset vid pump för slutkund, så är det här därför ett perfekt system att införa för Sveriges räkning.

Hur då menar du?

– Då skulle vi inte vara ensamma om att ha de här höga koldioxidskatterna, utan det skulle bli ett gemensamt europeiskt projekt som till och med skulle kunna sänka priset vid pump i Sverige. Vi skulle få en ökad klimatambition, men som slår rättvisare mot de svenska bilisterna, säger Emma Wiesner (C).

Hur ser stödet ut i parlamentet?

– Eftersom både högerkanten och vänsterkanten vill sänka ambitionsnivån så är majoriteten i parlamentet med att få med transport och byggnader väldigt svag. Men jag tror och hoppas ändå att vi ska lyckas hitta en medelväg. Även om jag på ett personligt plan hade velat gå mycket längre, så har jag som förhandlare ett helhetsansvar att hitta en produkt som alla är nöjda med. Lyckas vi med det kommer jag att vara väldigt nöjd och stolt, säger hon.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.