EU-svepet: Tuffare klimatkrav, COP27 och nya regler för hållbarhetsrapportering

Frågan som alla nu ställer sig är vad mötet kommer att resultera i.

EU driver på för nya finansieringsmål

Sveriges stadsminister Ulf Kristersson (M) var i början av veckan på plats i Egypten. På måndagen höll han en presskonferens för svenska medier. Han betonade då vikten av att EU, som Sverige ingår i en gemensam klimatplan med, visar på ledarskap i klimatomställningen.

– Ett tydligt sådant steg var EU:s beslut att förbjuda nyförsäljning av fossila bilar från 2035, sade han under presskonferensen.

Med på presskonferensen fanns också Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie, som redogjorde för EU:s position inför mötet. Han betonade att den mest centrala frågan för EU är att komma fram till ett beslut om arbetsprogrammet för utsläppsminskningar. Därtill lyfte han att EU kommer att driva på för att utvecklade länder ska bidra med en stark och robust klimatfinansiering till länder som drabbas värst av klimatkatastrofer.

– Vi kommer också att prata om det nya finansieringsmål som ska sättas för perioden efter 2025, sade han.

Omställning av finansiella flöden faller under radarn på COP27

Mattias Frumerie redogjorde även för vad söndagens förhandlingar, som han beskriver som omfattande, om FN-mötets dagordning landade i.

– Vi fick med en dagordningspunkt om finansiering av skador och förluster. Det vi däremot inte lyckades få med från EU:s sida var en punkt om omställning av finansiella flöden. Det är en besvikelse från EU:s sida att vi inte lyckades få med övriga parter att hitta ett format för att prata om omställning av finansiella flöden som vi ser behovet av, både vad gäller klimatanpassning och att öka takten i utsläppsminskningarna, sade han under presskonferensen.

Kritk mot Sverige och EU:s hållning

Samtidigt har det väckts kritik mot EU:s hållning inför COP27, rapporterar DN. Det handlar om fattiga länders önskan om en särskild fon för skador och förluster. EU, tillsammans med USA, säger nej till en sådan fond.

Mattias Frumerie har tidigare sagt till Miljö & Utveckling att det handlar om att landskapet vad gäller klimatfinansiering redan är splittrat som det är.

– Vi vill hellre utveckla nuvarande strukturer så att de bättre kan möta de behov som finns, säger han.

EU-avtal ska främja hållbart skogsbruk i utvecklingsländer

Redan inne på dag fyra av COP27 har Europeiska unionen landat i en rad samarbeten och överenskommelser med olika länder.

På tisdagen undertecknade EU ett så kallat skogsparterskap med länderna Guyana, Mongoliet, Republiken Kongo, Uganda och Zambia. Det innebär att EU ska stödja dessa länder att utveckla ett hållbart skogsbruk och minska sin avskogning och skogsförstörning.

Partnerskapet tillkännagavs redan på COP26, men det är alltså först nu det ska gå från löften till konkreta åtgärder, enligt EU-kommissionen.

Samma dag slöt EU även ett partnerskap med Namibia om hållbara råvaror och förnybart väte. Partnerskapet innebär att Europa ska stödja Namibia genom finansiering, kompetensutveckling samt ekonomisk och social utveckling. Europa kommer i sin tur gynnas av partnerskapet då Namibia är ett föregångsland inom utvecklingen av förnybart väte.

EU-uppgörelse om tuffare klimatkrav

Men det är inte bara i Sharm el-Sheikh som det händer saker. På plats i Bryssel, sent på tisdagskvällen, enades EU-parlamentet och ministerrådet om strängare regler för hur mycket varje medlemsland ska minska sina utsläpp.

Uppgörelsen är den andra delen som klubbas i EU:s klimatpaket Fit for 55. Det handlar om utsläpp från sektorer som medlemsländerna själva ansvarar över, som byggnader, vägtransporter, jordbruk, avfall och småskalig industri.

Medlemsländer med högre BNP per capita får högre utsläppsmål. Sverige ska enligt uppgörelsen minska sina utsläpp med 50 till år 2030, i stället för det tidigare kravet på 40 procent.

Den svenska parlamentsledamoten Jessica Polfjärd (M) är förslagets huvudförhandlare.

”Europa tar ett stort steg för att leverera på sina klimatmål. Det här gör det möjligt för oss att åka till COP 27 med en tydlig signal om att EU är redo att göra sin del”, skriver hon på Twitter.

EU-kommissionen fördubblar finansieringen av storskaliga projekt

Nu lanserar EU-kommissionen den tredje utlysningen för storskaliga innovationsprojekt. Fokus ligger på att stödja projekt som bidrar till EU:s arbete med att göra sig oberoende av ryska fossila bränslen. I utlysningen fördubblar EU budgeten till 3 miljarder euro, som tas från EU:s utsläppshandelssystem. EU:s två tidigare utlysningar har beviljat 24 storskaliga projekt totalt 2,9 miljarder euro.

Nya regler om företagens hållbarhetsrapportering

På torsdag väntas EU-parlamentets ledamöter ge grönt ljus till nya regler om företagens hållbarhetsrapportering, skriver parlamentet i ett pressmeddelande.

Det innebär att alla stora företag och företag som är börsnoterade på reglerade marknader blir skyldiga att rapportera om miljörättigheter, sociala rättigheter och styrningsfaktorer, som information om företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan samt bekämpning av korruption och mutor. 

Nya utsläppskrav för luftföroreningar från fordon väntas

På torsdagen väntas EU-kommissionen presentera ett nytt förslag om utsläppskrav för luftföroreningar från nya fordon. Det handlar om att skärpa begränsningarna av avgasutsläpp från fordon, för att förbättra luftkvaliteten och främja människors hälsa.

Europas temperatur ökar mest i världen

Temperaturen i Europa har ökat mer än dubbelt så mycket som globalt de senaste 30 åren. Det innebär att Europa är den kontinent där temperaturen ökat mest i världen. Det framgår i WMO:s senaste rapport State of the Climate in Europe 2021, som presenterades inför COP27.

”I takt med att uppvärmningen fortsätter kommer höga temperaturer, skogsbränder, översvämningar och andra klimateffekter att fortsätta påverka samhälle, ekonomi och ekosystem”, skriver WMO i ett pressmeddelande.