Inga produkter i varukorgen.
Nya regelverken som styr mot hållbara investeringar
EU
Finansbranschen har pekats ut som viktig aktör för att nå klimatmålen. Flera nya regelverk, som till exempel taxonomi- och disclosureförordningen, är nu på gång för att öka trycket på hållbara investeringar.
Finansbranschen har pekats ut som viktig aktör för att nå klimatmålen. Foto: Adobe Stock Photos
Enligt EU kommer offentliga medel inte att räcka för att stoppa den globala uppvärmningen och minska klimatförändringarna. För att få till en omställning krävs även privat kapital.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Därför spelar finansbranschen en central roll. Utlåning, investeringar och försäkringar påverkar vilka verksamheter samt vilka utvecklings- och omställningsprojekt som får tillgång till privat kapital. Finansbranschen har alltså möjligheten att omdirigera och styra kapital till hållbara affärsmodeller och hållbara produkter, säger Sascha Lindeberg, som är ansvarig för hållbarhetsutbildningar på Finanskompetens.
Det blir också allt viktigare för företag i finansbranschen att inkludera klimatrisker i sin riskhantering och sina framtidsprognoser. Samtidigt ställer det krav på att riskerna öppet redovisas för kunder och investerare och hur de påverkar avkastning på investeringar, resultat och lönsamhet.
Vilka klimatrisker handlar det om?
– Klimatriskerna kan vara utifrån både perspektivet fysiska risker och omställningsrisker. Fysiska risker kan vara väderrelaterade händelser, men också långsiktiga klimatförändringar. Ett försäkringsbolag eller en kreditgivare bör till exempel analysera risken som är förknippad med att försäkra eller belåna strandnära fastigheter, som kan riskera att drabbas av översvämningar eller havsnivåhöjningar.
– Omställningsrisker uppstår som en konsekvens av att till exempel en ekonomi ställer om till en koldioxidsnål sådan. Ett exempel är tyska elpriset som i september 2018 steg kraftigt som en följd av ökade priser på utsläppsrättigheter i kombination med politiska beslut. Den typen av händelser behöver identifieras och inkluderas i riskhanteringen.
Hur mycket används det frivilliga ramverket TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures)?
– Cirka 1 000 globala företag och organisationer, inklusive svenska regeringen, Finansinspektionen och ett flertal andra aktörer har anammat ramverket. Finansinspektionen har också på uppdrag av regeringen ökat sitt fokus på finansmarknadsaktörernas identifiering och hantering av klimatrisker, bland annat med TCFD som strategiskt verktyg.
Inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt kommer nu taxonomiförordningen och disclosureförordningen. Vad innebär de för finansbranschen?
– Syftet med taxonomin är att säkerställa att finansbranschen får ett gemensamt regelverk för vilka ekonomiska verksamheter som kan klassificeras som miljömässigt hållbara utifrån ett standardiserat system. För aktörerna som tillhandahåller miljömässigt hållbara finansiella produkter innebär det också högre informationskrav. De ska informera dels om hur och i vilken utsträckning de underliggande investeringarna är miljömässigt hållbara, dels om vilket eller vilka av taxonomins miljömål dessa investeringar bidrar till.
Fakta
Det här är EU:s taxonomi
Taxonomin är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar.Taxonomin omfattar följande miljömål:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till en cirkulär ekonomi
- Förebyggande och kontroll av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
– Disclosureförordningen omfattar finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som tillhandahåller finansiella produkter eller rådgivning om dessa. Syftet är att harmonisera kraven för hållbarhetsrelaterad information inom EU och därmed öka attraktiviteten för hållbara investeringar.
– Det kommer att innebära att befintlig information på bolags- och enhetsnivå samt produktinformation behöver ses över för att anpassas till förordningen. Ett exempel är nya mallar och krav när det gäller förköpsinformation.
Hur ser tidsplanen ut?
– Taxonomiförordningen ska enligt plan träda i kraft vid årsskiftet 2021/2022. Från och med då ska finansmarknadsaktörer lämna information om graden av miljömässig hållbarhet i sina finansiella produkter. Tillämpningen kommer sedan att ske i flera steg. I framtiden är tanken att även komplettera med sociala mål.
– Enligt disclosureförordningen är vissa typer av finansmarknadsaktörer redan från 10 mars i år skyldiga att tillgängliggöra information om bland annat sina hållbarhetsrisker, på hemsidor och i upplysningar som lämnas till slutinvesterare innan avtal ingås. Den första periodiska rapporteringen ska sedan ske 1 januari 2022.
Omställningsarbetet ställer mycket höga krav på branschen.
Har aktörerna på svenska finansmarknaden tillräcklig beredskap för förändringarna?
– Omställningsarbetet ställer mycket höga krav på branschen. Det gäller att aktörerna är på tårna och håller sig uppdaterade. Det är många och komplexa frågor, både ur ett regelverksperspektiv och strategiskt perspektiv.
– Även om den svenska finansbranschen är motiverad finns några utmaningar när det gäller implementeringen av regelverken. Många nya regler ska träda i kraft på kort tid och allt är ännu inte fastställt. Om aktörerna är tillräckligt förberedda återstår att se i takt med att de olika reglerna börjar tillämpas.
