9 globala lyft för biologisk mångfald

2. EU:s strategi för biologisk mångfald

Den 20 maj 2020 tog EU-kommissionen beslut om en ny strategi för biologisk mångfald. De tidigare målen om att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt restaurera dem så långt som möjligt har inte nåtts. Den nya strategin har en större tydlighet, beslutsamhet och insikt om behovet att involvera alla samhällsaktörer.

3. EU:s taxonomi för hållbara investeringar

Den 21 april 2021 antog EU-kommissionen det paket som innehåller de tekniska granskningskriterierna för EU:s klimattaxonomi samt ett direktiv om företagens hållbarhetsredovisning. Taxonomin innehåller sex miljömål för hållbar finansiering, varav ett som handlar om biodiversitet. En investering betraktas inte som hållbar om inte miljömålet om skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem uppnås.

4. Nytt EU-direktiv om hållbarhetsrapportering

EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv för hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainable Reporting Directive (CSRD). Det nya direktivet innehåller detaljerade rapporteringskrav och krav att rapportera enligt obligatoriska EU-standarder för hållbarhetsredovisningar, bland annat om biologisk mångfald och ekosystem. Direktivet kan komma att träda i kraft i slutet av 2022.

5. Initiativ kring mätbarhet för biodiversitet

Globalt pågår många parallella projekt för att skapa mätbarhet för biologisk mångfald. Ett initiativ som kan få stort genomslag kommer från organisationen Capitals Coalitation, som nu leder Transparent Project i syfte att utveckla standardiserade metoder för mätning och rapportering av naturkapitalet. I Sverige har även nio stora svenska företag gått samman inom ramen för Climb-projektet för att skapa mätbarhet för biologisk mångfald vid förändrad markanvändning på land.

6. SBTN – Science Baserad Targets for Nature

Science Based Targets Network (SBTN) har skapat ett ramverk för hur företag och städer kan sätta vetenskapligt baserade mål för naturen. Nätverket utgår från synsättet om planetens gränser och pekar på att mänskligheten måste verka inom den säkra zonen för biologisk mångfald för att nå långsiktig hållbarhet. Det är ännu inte preciserat hur stora insatser för biologisk mångfald som krävs för att verka inom planetens gränser. SBTN använder de preliminära mål som tagits fram av Convention on Biodiversity som proxy till dess att vetenskapen kunna verifiera att dessa mål är tillräckliga.

7. TNFD – Task Force on Nature-Related Financial Disclosures

Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) tillhandahåller ett ramverk för att förstå och rapportera om naturrelaterad risk kopplat till klimatförändringar. Ramverket har fått stort genomslag och används av tusentals stora företag och finansiella investerare. För att vidga fokus till även andra betydande naturrelaterade risker kommer nu det nya ramverket TNFD att etableras under andra halvan av 2021 som komplement till TCFD. Målet är att översätta naturrelaterade risker till finansiella termer.

8. Finance for Biodiversity Pledge

Ett av de mest ambitiösa initiativen för att motverka förlusten av biologisk mångfald är Finance for Biodiversity Pledge. Sedan september 2020 har 37 finansiella aktörer globalt med tillgångar på totalt 4,8 trillion euro skrivit under löftet att arbeta för att reversera förlusten av biologisk mångfald innan 2030.

9. Mining with Nature

Svenska Mining with Nature är världens första branschfärdplan för biologisk mångfald. Färdplanen har tagits fram av Svemin, branschorganisationen för Sveriges gruv- och mineralnäring. I färdplanen stakas vägen mot målet ut, med handlingsplaner på bransch- och företagsnivå. Svemin visar på vilka förutsättningar och samarbeten som behövs på samhällsnivå och var branschen behöver satsa på innovation och utveckling.

Källa: Ecogain Biodiversitetsindex 2021.